Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Be’llo Horizo’nte—Belägringstillstånd.
630
Be’llo Horizo’nte. Huvudstad i staten
Minas Geräes i s. ö. Brasilien, modernt
byggd. 109 000 inv. (1929).
Bello’na. I rom. mytologi krigets
gudinna.
Bellot-sundet [belå’-]. Ett sund i n.
Ca-nada mellan halvön Boothia Fenix och ön
North Somerset, uppkallat efter den
franske polarfararen J. R. Bellot, som omkom
där 1853.
Bellu’no. 1. Provins i n. Italien. 2. Stad
i B. 1. 28 000 inv. (1926).
Bellö. Socken i Jönköpings län (S. Vedbo
härad). 398 inv. (1930).
Below. 1. Fritz von B., f. 1853, d.
1918. Tysk general och härförare i
världskriget både på väst- och östfronterna. 2.
Otto von B., f. 1857. Den förres broder,
tysk general och härförare i världskriget
på öst-, syd- och västfronterna.
Belsa’sar 1. B e 1 s a’s s a r. Babylonisk
konung, omnämnd i Bibeln (Dan. 5 kap.)
som son av Nebukadnesar, men i själva
verket son och medregent till Nabunaid,
Babyloniens siste konung.
Belsebub. Se Beelsebub!
Belsund 1. B e 11 s u n d. Fjord på
Spetsbergens v. kust, vid vilken det sv.
stenkolsfältet Sveagruvan är beläget.
Belt. Namn på sund mellan danska öar.
1. S t o r a B. mellan Själland och Fyn, det
viktigaste och djupaste inloppet till
Östersjön, omkr. 36 km brett, 15—30 m djupt.
2. Lilla B. mellan Fyn och Jylland,
omkr. V2—23 km brett, 10—26 m djupt. 3.
Langelands B. mellan Langeland och
Lolland, en forts, av Stora B., omkr. 18
km brett på det smalaste stället.
Belu’tsjista’n. Land i Asien mellan
Persien och Britt. Indien, stående under britt,
överhöghet. Ytinnehåll: 349 000 kvkm
(ngt större än Norges). Kusten är hög och
otillgänglig samt fattig på vikar och goda
hamnar. Landet består huvudsakligen av
nakna berg, öknar cch stäpper samt är
dåligt bevattnat. N. ö. delen är ett bergland
22 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
med toppar upp till omkr. 3 500 m. ö. h.
I ö. finns dock (på 3 000 m höjd) en väldig
barrskogsplatå. Klimatet är ett
fastlands-klimat med ringa nederbörd. Av mineral
finnas guld, silver, koppar, bly, järn, tenn,
svavel, salt och salpeter samt
petroleum-och stenkolsfält, som äro föremål för ngn
bearbetning. I dalgångarna växa
medelhavsområdets fruktträd, och jordbruket
alstrar säd, bomull, indigo och sydfrukter.
Invånarna leva huvudsakligen av kamel-,
får- och hästavel; de äro till större delen
nomadiserande. Järnvägar finnas i n. delen
och bilda en forts, av det indiska
järnvägsnätet till persiska gränsen.
Befolkningen utgöres av belutsjer av arisk stam
och b r a h u’i, ett dravidafolk, samt är till
största delen muhammedaner. Islam är den
förhärskande religionen. B. har omkr.
800 000 inv. (1921), av vilka omkr. 1/2 mill.
äro brahui. B. består av 4 områden: 1.
Britt. B., den n. ö. delen, 2. Britt,
agent-territorier, d. v. s. områden,
som av England arrenderats 1. på annat
sätt förvärvats. 3. Staterna Kelat och
Las B e 1 a, till namnet styrda av
inhemska furstar, men i själva verket britt,
skyddsstater. — B. är antikens Gedrosia,
som tidigast beboddes av brahui. Först på
900-talet e. Kr. inträngde belutsjerna fr.
ö. B. lydde ömsom under Afganistans och
Indiens furstar. På 1700-talet erövrades
det av perserna men blev efter några år
åter oberoende. Det britt, herraväldet
förskriver sig fr. 1800-talets mitt.
Belvedä’r (it. be’llo — vacker och vede’re
= se). Bet. vacker utsikt. Benämning på
vackert belägna villor, utsiktstorn o. d.
Jfr Bellevue!
Belägringstillstånd. Ett slags diktatur,
som av en stats regering påbjudes gälla för
ett visst område på grund av fientligt
anfall utifrån 1. inre oroligheter. Vid b.
upphöra de vanliga lagarna för en viss tid att
gälla i större 1. mindre utsträckning, de
medborgerliga friheterna inskränkas, och
den verkställande makten anförtros åt en
enda person, vanl. en militärbefälhavare.
B. förskriver sig fr. den franska
revolutionens tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
