Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
665
Bergshanteringens vänner inom Örebro län—Bergsman.
666
42,9, Tyskland 13,4, Frankrike 10,4,
Storbritannien 7,7, Ryssland 4,3, Belgien 4,1,
Luxemburg 2,9, Saarområdet 2,1, Japan
1,8, Tjeckoslovakien 1,6, Canada 1,1,
Brittiska Indien 1,0, Polen 0,7, Italien 0,7,
Spanien 0,5, Österrike 0,5 och Sverige 0,5
mill. ton.
Produktionen i Sverige år 1929 uppgick
till: Järnmalm 11,5 mill. ton och till ett
värde av 107 mill. kr. 1836—40 i
medeltal 250 000 ton, 1911—15 i medeltal 6,76
mill. ton. — Kopparmalm 2 700 ton. 1871
—75 i medeltal 42 000 ton. År 1932 börjar
stordrift vid Bolidengruvan med en
kapacitet på 450 000 ton. —
Metalltillverkningen i Sverige år 1929
uppgick till: Tackjärn 479 000 ton och till
ett värde av 45 mill. kr., göt och smidbar?
gjutgods 694 000 ton och till ett värde av
107 mill. kr. Smidet, pressat och valsat
järn och stål 1 067 000 ton, värde 225
mill. kr. — Bly 286 ton, koppar 16 978
ton, zink 4 772 ton, guld- och
silverlege-ringar 4 084 kg.
Sveriges export 1930 (inom parentesen
1929 års siffra) uppgick till: Järnmalm
10,92 (9,46) mill. ton, silver- och bly-malm
12 524 (11 323) ton, zinkmalm 75 504
(72 525) ton, tackjärn 71 012 (46 367) ton.
Sammanlagda värdet av
bergshanteringens alster i Sverige år 1929 var 475 mill.
kr. Inom bergshanteringen sysselsattes s. å.
omkr. 50 000 arbetare.
Bergshanteringens vänner inom Örebro
län. En förening bildad 1864 med syfte att
främja bergshanteringen. Den
sammanträder årligen i Örebro under
Hinders-mässan i slutet av januari och utger
tidskriften Blad för Bergshanteringens
vänner inom Örebro län.
Bergshögskolan. Skola för den högre
bergsundervisningen i Sverige, mellan 1819
—69 förlagd till Falun, sedan 1869 ersatt
av Tekn. Högsk. fackavdelning för
bergsvetenskap.
Bergsingeniör. Titel för den, som avlagt
bergsingeniörsexamen vid
Tekniska högskolans fackavdelning för
bergsvetenskap.
Bergsjö. Socken i Gävleborgs län
(Bergsjö och Forsa tingslag). 4 291 inv. (1930).
— Bergsjö och Forsa, tingslag i
Gävleborgs län.
Bergskollegium. Fr. 1649 namn på den
bergverksöverstyrelse, som inrättades i
vårt land 1630 och som 1637 erhöll
namnet Generalbergsamtet. B.
uppgick 1857 i Kommerskollegium
(bergsbyrån).
Bergslag (av berg och lag = sällskap).
Förr i världen namn på ett visst område,
som hade privilegium på bergshantering,
t. ex. F a 1 u b. och Sala b. Sedan
bergshanteringen blivit fri 1859 betecknar
ordet Bergslagen numera de trakter av
v. och n. Västmanland, ö. Värmland och
s. Dalarna, där bergshanteringen är
huvudnäring.
Bergslagen. Daglig konservativ
morgontidning för bergslagerna, som sedan 1928
utkommer i Lindesberg.
Bergslagernas järnvägar (B. J.).
Sveriges största enskilda normalspåriga järnv.
Huvudsträckan Falun—Göteborg är 476,3
km, vartill komma bilinjerna Rämshyttan
—Idkerberget, 6,6 km, samt Daglösen—
Filipstad, 8 km. Den öppnades för trafik
delvis 1875 och i hela sin längd 1879. B.
trafikerar även Kil—Fryksdalens, Dal—
Västra Värmlands och Lödöse—Lilla Edets
järnvägars linjer, samt äger
aktiemajoriteten i Gävle—Dala järnvägs-a. b. B:s
aktiemajoritet äges av Göteborgs stad.
Bergslien [-lin]. 1. K n u d B., f. 1827, d.
1908. Norsk målare av folklivsbilder och
historiska ämnen, som utövat stort
inflytande på Norges 1800-talskonst. 2. B r y
n-j u 1 f B., f. 1830, d. 1898. Den förres
broder, bildhuggare, vars mest bekanta verk
äro Karl XIV Johans ryttarstod och Eenr.
W er gelands stod, båda i Oslo.
Bergsman. Benämning på innehavare
av bergsmanshemman, varmed
före 1859 betecknades ett inom ett
tack järnsbergslag beläget krono- 1.
skattehemman, som hade skyldighet driva
tackjärnstillverkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
