Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biblioman ... - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Biblioma’n—Bibliotek.
720
utan åtminstone i teorin skola förteckna
huvudparten av all tryckt litteratur. En
dylik är den 1545—55 av C. Gesner
utgivna Bibliothe’ca universa’lis, en annan
C. J. Eberts Allgemeine Gelehrten-Lexicon
(1750—51; supplement 1784—1819 och
1879). Hit kunna också räknas de kataloger,
som utges av ett par av världens största
bibliotek, nämligen Bibliothéque nationale
och British museum och som omfatta hela
deras bokbestånd; likaså den gemensamma
katalog över de största tyska bibliotekens
bokförråd, som nyss börjat utgivas;
Fackbibliografier, som förteckna
litt. inom en viss gren av vetenskapen.
Hit höra framför allt de periodiskt
utkommande, ofta refererande årsberättelser,
som utgivas av en del bokförlag, mest tyska
och amer., och som förteckna hela litt.
inom ett ofta ganska begränsat fack. Flera
sv. vetenskapliga tidskrifter publicera
årliga b. över litt. inom resp, vetenskaper.
En storartad fackb. över all
naturvetenskaplig (utom medicinsk) och matematisk
litt. var den 1902 startade International
ca-talogue of scientific literature; den
upphörde med krigsutbrottet 1914.
Biblioma’n (av grek. bibli’on = bok och
mani’a = vurm, lidelse). Bokvurm; en
person, som planlöst samlar böcker i
massor utan hänsyn till innehållet eller andra
för en boksamlare bestämmande
synpunkter. Jfr Bibliofil!
Bibliomanti’ (grek. bibli’on = bok och
mante’ia = spådom, spådomskonst).
Spådom som grundar sig på ett på måfå
uppslaget ställe i en bok, särskilt Bibeln.
Bibliote’ca Ambrosia’na. Se A m b r
o-sianska biblioteket!
Bibliote’ca naziona’le centra’le. Se
Bibliotek!
Bibliotek (grek. bibli’on = bok och te’ke
= förvaringsrum). Bet. dels rum 1.
byggnad, där en boksamling förvaras, dels själva
boksamlingen. B. ha funnits lika länge,
som människan kunnat uppteckna sina
tankar i skrift. Redan i Assyrien och Baby-
lonien funnos b., bestående av lertavlor på
vilka skriften var inristad (Jfr
Kilskrift!); så samlade konung
Assurbani-pal (668—627 f. Kr.) ett bibliotek om c:a
10 000 lertavlor, som i våra dagar
framgrävts ur Nineves ruiner. Antikens
största b. var det Alexandrinska
biblioteket (se d. o.). I Rom grundades
det första offentliga biblioteket av Asinius
Pollio. Senare inrättade kejsar Augustus
två dylika, det oetavianska (grundat år
33 f. Kr.) och det palatinska.
Under medeltiden var det framför allt
vid klostren, som större boksamlingar
upp-stodo.
Boktryckarkonstens uppfinning inledde
ett nytt skede ib:s historia. Böcker blevo
jämförelsevis billiga och stora privata
boksamlingar därför allt vanligare. Den
största bet. fingo universitets- och
furstebiblioteken. Många av de nuvarande
stora nationalb. ha sitt ursprung just
i resp, furstars privata boksamlingar,
så t. ex. Bibliothéque
nationale, Paris, British museum,
London, Preussische S t a a t
s-bibliothek, Berlin, och Ku ng 1.
biblioteket, Stockholm. Av mycket stor
bet. för dessas vidare utveckling ha de
stadganden blivit, enligt vilka det
åligger varje tryckeri att till ett 1. flera av
landets bibliotek överlämna ett exemplar
av varje tryckt skrift (Jfr Arkiv!)
I Frankrike utfärdades en dylik förordning
redan 1537, i Sverige 1661.
Av de sv. medeltida b. finnas endast
rester bevarade till våra dagar. Det största
var klosterb. i Vadstena; vad som numera
finnes kvar av detta förvaras dels i U. U.
B., dels i Kgl. Bibi. Av mycket stor bet.
för de sv. b. blevo de stora boksamlingar,
som under 1600-talet som krigsbyten
hemfördes till Sverige och som nu i stor
utsträckning finnas i våra största
offentliga b. Under 1600-talet grundades också
två av vårt lands största b. nämligen
Universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund.
Sveriges största b. äro för närvarande:
U. U. B. (omkr. 700 000 band, utom
broschyrer och småtryck, c:a 300 000 disser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
