Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Billinge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Billinge—Bimånar.
744
sonligheter och en av dess främsta
debattörer. Som kyrkomän hävdade han kraftigt
kyrkans självständighet gentemot staten
men betonade samtidigt dess samhörighet
med den kulturella utvecklingen. Kyrkans
skiljande från staten motsatte han sig
konsekvent. 2. Einar Magnus B., f. 1871.
Den förres son; kyrkomän och teologisk
förf., professor i dogmatik och
moralteologi i Uppsala 1908—1920, biskop i Västerås
sedan 1920. B. är en av kyrkans
förgrunds-män och har gjort en uppmärksammad
insats i den kristliga studentrörelsen och
ungkyrkliga rörelsen. Som religiös tänkare
är B. en av vårt lands främsta och hans
författarskap har haft stor betydelse för
den teologiska undervisningen. II. A
n-ders Julius B., f. 1857. Prof, vid
Tandläkareinstitutet i Sthlm, odontologisk
forskare med intern, rykte.
Billinge. Socken i Malmöhus län (Onsjö
härad). 1 308 inv. (1931).
Billingen. Det största av de s. k.
Väst-göta-bergen, beläget i n. Västergötland.
B. är omkr. 25 km lång och 11 km bred.
Dess huvudmassa utgöres av lagrade
bergarter (sandsten, kalksten, skiffer och ngt
stenkol) och dess översta del av diabas
1. trapp. B. är högst i n., 299 m. ö. h.
Sluttningarna äro till stor del uppodlade,
men platån täckes av skog och mossar.
Namnet B. bet. tvilling och syftar på
dess två delar, som skiljas av en dalgång
fr. v. till ö., i vilken landsvägen och
järnvägen mellan Skara och Skövde gå fram.
Bi’llings. Stad i n. v. U. S. A. (Montana),
en av de viktigaste marknadsorterna för
ull, får och nötboskap. Omkr. 15 000 inv.
Billingsfors-Långed a.b. Brukskoncern i
Billingsfors, Älvsborgs län, med
kraftpappersbruk, sulfatfabrik, sågverk och mek.
verkstad i Billingsfors samt pappersbruk,
sulfitfabrik och träsliperi vid Långed. B.,
som grundades 1918, har ett aktiekapital
på 4 mill. kr., sysselsätter 500 arbetare
samt har en årskapacitet på 10 000 ton
tidningspapper och 9 000 ton kraftpapper.
Billio’n (lat. bis — två ggr). Med en
b. betecknas en million millioner
(1 000 000 000 000), någon gång (efter
franskt och amer. mönster) detsamma som
en milliard, nämligen tusen millioner
(1 000 000 000).
Billiton [-tå’n]. En ö i Holl. Ostindien bl.
Sundaöarna mellan Borneo och Banka, ngt
större än Bohuslän och rik på järn- och
tennmalm. Omkr. 70 000 inv., mest malajer.
Billmark, Karl Johan, f. 1804, d.
1870. Tecknare och litograf, bekant för
sina bildverk fr. Sverige och andra länder.
Billon [bijå’n]. Legering av mer än 50
proc, oädel metall med ädel metall, t. ex.
de skandinaviska tio-öres-myntens legering,
60 proc, koppar och 40 proc, silver. B.
kallas även mynt, som framställas av dylik
legering.
Billroth, T h e o d o r, f. 1829, d. 1894.
Tysk läkare, en av sin tids främsta
kirurger, särskilt bekant för sina arbeten om
bukorganens kirurgi.
Billström. I. Lars B., f. 1801, d. 1878.
Borgmästare i Lund och liberal politiker,
riksdagsman 1844—60, led. av F. K. 1867
—71. B. donerade medel till en
folkhögskola, Billströmska folkhögskolan på hans
födelseö Tjörn. II. Jakob M a u r i t z B.,
f. 1880. Nervläkare i Stockholm, medicinsk
förf.
Bilskirner 1. Bilskirne (isl. bet.
antagligen det evigt starka). I nord,
mytologi Tors hem i Trudvang.
Bilston [bilstn]. Fabriksstad i mell.
England (grevsk. Staffordshire). 31 000 inv.
(1927).
Biltog (fsv.). Bet. urspr. fredlös, senare
landsflyktig.
Biläger (tysk. Beilager). Benämning på
furstliga personers bröllop.
Bimetalli’sm (lat. bis = två ggr). I
nationalekonomien dubbel myntfot, d. v. s.
grundad på två metaller, silver och guld.
Jfr Myntfot!
Bimånar. Celest fenomen, bestående av
ljusa 1. färgade fläckar, som uppträda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
