Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bismuthum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Bispbergs a.b.—Bitu’men.
770
Bispbergs a.b. Gruvbolag i Bispberg,
Kopparbergs län, som bryter järnmalm vid
Bispbergs- och Broddgruvefälten.
Produktionen var 1929 18 900 ton. Bolaget
grundades 1875. Aktiekapitalet är något över en
mill. kr.
Bissa’gosöarna 1. B i j a’g o z-ö a r n a.
Grupp av ett 30-tal vulkaniska små öar,
tillhörande Portug. Guinea i v. Afrika,
fruktbara och tätt befolkade.
Bissektri’s. Se Bisektris!
Bissen. 1. Herman Vilhelm B., f.
1798, d. 1868. Dansk bildhuggare, en tid
påverkad av Thorvaldsens klassicism,
senare mera realistisk i sin konst. Bl. hans
talrika verk märkas Landsoldaten i
Frede-ricia och ryttarstoderna av Fredrik VI
och Fredrik VII i Köpenhamn. 2.
Christian Gottlieb Vilh. B., f. 1836, d.
1913. Den förres son, bildhuggare
(ryttar-stoder och djur), först påverkad av faderns
stil, senare av modernt franskt bildhuggeri.
Hans mest bekanta verk är Biskop
Absa-lons bildstod i Köpenhamn.
Bisse’ra. Se B i s!
Bissing. 1. Moritz Ferdinand
von B., f. 1844, d. 1917. Tysk general,
som deltog i krigen 1866 och 1870—71
samt i världskriget, generalguvernör i
Belgien 1914—17. 2. Friedrich Wilhelm
von B., f. 1873. Den förres son, egyptolog
och professor i Munchen.
Bissmarck, Fredrik Gottlieb. Se
Bissmark!
Bissmark. 1. Fredrik Gottlieb
Bissmarck (tidigare skrivet B i s
s-m a r k), f. 1862. Medicinalråd, chef för
hälsovårdsbyrån. 2. Georg Fredrik
B., f. 1871. Den förres broder, borgmästare
i Halmstad, justitieminister i Lindmans
ministär 1928.
Bissola’ti-Bergame’sco, L e o n i d a, f.
1857, d. 1920. It. politiker, en tid red. för
den socialdem. tidn. Avanti, under
världskriget ivrare för Italiens anslutning till
en ten ten, statsråd 1916—18.
Bistritz. Biflod till Elbe i n.
Tjeckoslovakien.
Bistri’tza. 1. Biflod till Sereth (n.
Rumänien), 300 km. 2. Stad i n. Rumänien,
vid en mindre flod B., med kvarnar och
garverier. 131 000 inv. (1923).
Bisulfa’t. Surt salt av svavelsyra. —
B i s u 1 f i’t, surt salt av svavelsyrlighet.
Bisylla’bisk (lat. bis = två ggr och
sy’llaba = stavelse). Bet. tvåstavig.
Bitestikel. Se Testikel!
Bi’tolj 1. Bitolia (turk. Monastir).
Stad i s. Jugoslavien, centrum i ett
vete-och tobaksområde. 39 000 inv. (1929).
Bitter. Alkoholhaltiga drycker, som
innehålla bitterämnen, t. ex. a 1 o e, a n g
o-stura, kinabark m. fl.
Bitter, Johann Friedrich
Albert, f. 1848, d. 1926. Kat. ärkebiskop av
tysk börd, apostolisk vikarie i Sverige
1886—1922.
Bitterjord. Gammalt namn på
magnesiumoxid.
Bittermandel. Se Prunus!
Bittermandelolja. Se Benzaldehyd!
Bittermandelvatten. En vätska som
er-hålles ur bittermandel och innehåller
benzaldehyd och blåsyra.
Bitterna. SeVästerbitterna, ö
s-terbitterna!
Bittersalt. Gammalt namn på
magnesiumsulfat.
Bitterspat 1. d o 1 o m i’t. Mineral, som
utgöres av ett dubbelsalt av kalcium- och
magnesiumkarbonat, CaMg(COs)2. B.
liknar kalkspat men är hårdare och fräser
endast obetydligt för kall saltsyra.
Bittervatten. En lösning av
magnesiumsulfat, som användes som avföringsmedel.
Bitu’men (lat.). Bet. jordbeck. De i
as-falttjära o. d. ämnen ingående organiska
beståndsdelarna. En bergart, som
innehåller b. kallas b i t u m i n ö’s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
