- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / II. Banko-Calas /
835-836

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blåssäl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

835

Blåssäl—Bläckfiskar.

836

svarta). B. framkalla smärtor och
blödningar. De påvisas numera vanl. genom
röntgenfotografering. B. avlägsnas genom
krossning 1. genom operation, stensnitt
(cystotomi’).

Blåssäl. Se Klappmyts!

Blåstrumpa. Smädenamn på
författarinnor. Dess urspr. är omtvistat.

Blåstång. Se Fucus!

Blåsyra 1. cyanvätesyra. Svag syra
av sammansättningen HCN. B. kan
erhållas ur bittermandlar 1. vanl. genom
sönder-delning av cyankalium 1. gult blodlutsalt
med syror. I vattenfritt tillstånd är den en
färglös lätt vätska, som kokar vid + 26,5°
och stelnar vid —15°. B. är det kanske
häftigast verkande av alla gifter. Dess
salter kallas c y a n i’d e r. Gasformig b.
användes ofta som desinfektionsmedel mot
ohyra, men måste på grund av sin stora
giftighet handhavas med ytterlig
försiktighet.

Biåsört. Se Utricularia!

Blåtand. Se Harald!

Blå tornet. Ett ryktbart torn i
Köpenhamn, använt som fängelse. Där ha
bl. a. Kristina Gyllenstierna och Leonora
Christina Ulfeld suttit fångna. Det nedrevs
1731—32.

Blåträ. Se Haematoxylon!

Blått blod (spansk. sa’ngre azu’l). Bet.
adlig börd. Uttrycket syftar på
medlemmarna av de älsta kastilianska släkterna
i Spanien, som härstammade fr. germaner
(västgöter) och hos vilka den blå färgen på
ådrorna var mera synlig genom den ljusa
huden, än fallet var hos de mera
mörkhyade övriga spanjorerna.

Blåvik. Socken i Östergötlands län
(Göst-rings härad). 392 inv. (1931).

Blåvikssjön. Sjö i s. Lappland, 261 m.
ö. h., 16 kvkm, med avlopp till Ume-älv.

Blåvingar (Lyc&na). Ett släkte små
dagfjärilar. Vingarnas översida är hos hanen
vanligen blå, hos honan brun. Hos vissa

arter avsöndra larverna en vätska, som är
mycket omtyckt av myror, varför dessa
bära hem larverna till sina bon.

Blåvitrio’1. Gammalt namn på k o p p
arsulfat.

Bläck. Vanligt skrivbläck består av en
sur ferrosaltlösning, innehållande tannin
och gallussyra samt dessutom indigo. Då b.
utbredes på papper, neutraliseras syran i
detsamma av papperets basiska
beståndsdelar (aluminiumoxid m. m.), och
ferrosal-tet oxideras av de organiska ämnena till
svart ferriferrohydrat (Se Järn!). Då
blandningen av ferrosalt med tannin och
gallussyra är svagt brun, tillsättes indigo,
för att b. redan vid användningen skall
vara färgat. Numera användes ofta i stället
för detta s. k. normalbläck andra
sorter, som endast bestå av färglösningar, och
skriften blir då ej så hållbar. —
Märkbläck består av lapislösning
(silvernit-rat), vilket under ljusets inverkan avskiljer
svart metalliskt silver. — S y m p a t
e-tiskt b. ger en osynlig skrift, som först
framträder vid uppvärmning 1. behandling
med kemikalier (se Kobolt!).

Bläckfiskar 1. Huvudfotingar
(Cephalo’poda). Blötdjurens högst
organiserade ordning. De äro rovdjur (alla
marina) ; vissa arter kunna bli ända till 18
m långa, de flesta äro Vi—1 m, armarna

c

BLÅVINGAR, a och c: hane, b: hona.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/2/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free