- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / II. Banko-Calas /
863-864

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bok - Bokanowski, Maurice - Bokbinderi - Bokenäs - Bokföring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

863

Bokano’wski—Bokföring.

864

titelblad; detta kom i mera allmänt bruk
först under förra hälften av 1500-talet.
Uppgift om boktryckare, tryckort och
tryckår meddelades — om de över huvud
taget förekommo — i en slutskrift, en s. k.
kolofon. Litt.: H. Schiick: Några blad
ur bokens historia. Verd. småskr. n:r 91.
H. Schiick: Bidrag till svensk bokhistoria.
(1900). Svend Dahls Bibliotekshandbok,
utg. av S. E. Bring. Bd 1—2. (1924—31).
K. Regfors: Bokkunskap, handledning för
undervisning i böckers bruk (1925). B.
01-denburg: Hur en bok kommer till (1923).
Bert Möller: Svensk bokhistoria (1931),
Svend Dahl: Bokens historia (1929).

Bokano’wski, M a u r i c e, f. 1879, d.
1928. Fransk politiker och minister. B.
beklädde bl. a. posterna som ordförande i
franska deputeradekammarens
finansutskott, marinminister 1924, handels- och
luftförsvarsminister 1926, handelsminister
1928. B. omkom i september sistnämnda
år vid en flygolycka. Han tillhörde
Poin-carés närmaste medhjälpare i hans
finansiella saneringsarbete.

Bokbinderi. Bruket att förse de skrivna
och sammanhäftade bladen med ett
skyddande omslag uppstod antagligen
samtidigt med att bokrullen avlöstes av
codex-formen (jfr Bok!). Under den tidigare
medeltiden försågos liturgiska
handskrifter stundom med träpärmar, som
utsmyckades med reliefer i elfenben el. drivna
och graverade plåtar av guld el. silver,
ofta dessutom besatta med ädelstenar (s.
k. k 1 e n o d b a n d). Till vanl.
handskrifter användes emellertid träpärmar
överdragna med skinn; under den senare
medeltiden kommer också pergamentet i
allm. bruk för samma ändamål.
Träpärmar användes f. ö. långt in i nyare tid
särsk. för större böcker, pappband först i
början av 1500-talet. Pärmen dekorerades
med lädersnitt el. blindtryck. Under
medeltiden förvarades böckerna liggande på
bord, och titeln skrevs därför ofta på det
undre snittet. När sedan biblioteken blevo
så stora, att böckerna måste ställas i
hyllor, vändes ryggen inåt och titeln skrevs

el. trycktes på främre snittet. Vårt sätt
att ställa böckerna med ryggen utåt
uppstod först på 1600-talet. Omkring år 1500
börjar en påverkan från Orienten att göra
sig gällande inom bokbinderiet. Därifrån
infördes via Venedig både pappärmarna
och guldtrycket. Ursprungligen användes
guldtrycket endast sparsamt men snart
började man utföra praktfulla, rikt
förgyllda band. Deras mästare äro okända, och
de gå i stället under sina första ägares
namn. I Frankrike fördes b. vidare av bl.
a. Nicolas och Clovis Éve (c:a 1600) samt
Le Gascon (c:a 1650); i England nådde
det i slutet av 1700-talet en hög
utveckling genom Roger Payne. I vår tid har
det engelska bokbinderiet upplevat en
renässans genom T. J. Cobden Sanderson.
— I Sverige stod bokbinderiet under tyskt
inflytande ända fram till 1700-talet, då
fransk påverkan i stället gjorde sig
gällande. Sin kanske högsta utveckling
nådde det sv. b. under den gustavianska tiden.
Litt.: Svend Dahls Bibliotekshandbok,
utg. av S. E. Bring, Bd 1 (1924—25);
Rud-beck, J., Svenska bokband, 1—3 (1910—
14); A. Nilsson, Bokbandsdekorens
stilutveckling (1922); E. Fischer, Bokbandets
historia (1922).

Bokenäs. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Lane härad). 1 181 inv. (1931).

Bokföring. En systematisk uppställning
av ett företags räkenskaper, som enl. lagen
skall »redovisa för rörelsens gång och den
bokföringsskyldiges ekonomiska ställning
vid rörelsens början och vid utgången av
varje räkenskapsår». Den nya
bokföringslagen av den 31 maj 1929 har utvidgat
bokföringsskyldigheten och uppräknar de
verksamhetsgrenar, vilka anses medföra
bokföringsskyldighet. B. kan inrättas efter
företagets speciella behov, men dagbok och
in-ventariebok ha föreskrivits såsom
obligatoriska. Lösblads- och kortsystem
godtagas med vissa undantag. Bokslutet skall
ske genom upprättande av inventarium och
balansräkning. B. började växa fram i
samband med affärslivets utveckling, och det
system, som kallas det dubbla bokförings-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/2/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free