Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolivar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Boli’var—BolPvia.
872
BOLINDERS VERKSTÄDER på Kungsholmen, Stockholm. ____ Fotografi.
1751. Eng. statsman, Marlboroughs
motståndare, upphovsman till Englands
sär-fred med Frankrike i spanska
tronföljds-kriget, ätten Hannovers motståndare och
Stuartarnas gynnare, till vilkas förmån
han planerade ett uppror i Skottland,
varvid han bl. a. sö*kte Karl XII:s hjälp. B. är
hjälten i A. E. Scribes lustspel »Ett glas
vatten».
BolPvar, Simon, f. 1783, d. 1830.
Sydamer. frihetshjälte och statsman, som
genomförde Venezuelas och Nya Granadas
förening till republiken Colombia samt dess
oberoende av Spanien 1819. Som president
i Colombia fullbordade han Perus befrielse
fr. Spanien 1823—24, varefter Perus s.
delar bildade staten Bolivia 1825. B. har givit
namn åt staten Bolivia, åt ett departement
i Colombia och en provins i Ecuador, en
stat och en stad i Venezuela samt åt
myntenheten i Bolivia och Venezuela.
BolPvia (sp. Repu’blica Bolivia’na).
Republik i Syd-Amerika med ett ytinnehåll av
1 300 000 kvkm (ung. 3 ggr Sverige). Den
har fått sitt namn efter Simon Bolivar.
Allm. geografisk byggnad. B.
är en inlandsstat utan tillträde till havet.
B. kan efter höjden indelas i sex (se nedan
under »Näringar») geografiska
huvudområden. Berg: Anderna med topparna
Saja-ma, Sorata och Illimani (alla omkr. 6 500
m. ö. h.) m. fl. av nästan samma höjd.
Sjöar: en del av Titicaca (3 800 m. ö. h.)
och Aullagas (3 700 m. ö. h.) m. fl. Floder:
Beni, Mamoré jämte talrika tillflöden, alla
Madeira-flodens källfloder, samt Pilcomayo
och Desaguadero m. fl.
Allm. geologisk byggnad,
växt- och djurvärld. Se Sy d-A m
e-rika!
Klimatet präglas framför allt därav,
att B. ligger helt inom det tropiska
området och av växlingen i höjdförhållandena.
Näringar. Efter klimat och kultur
kan B. indelas i sex näringsgeografiska
huvudområden: 1. Puna brava, högslätten
från 3 900 m. ö. h. till snögränslinjen, kall,
ogästvänlig och nästan obebodd. 2. Puna,
3 300—3 900 m., med sommarregn, häftiga
stormar, hagel och snö, och med odling av
bl. a. potatis (som här har sitt urhem) och
korn. 3. Den övre dalregionen, 2 600—3 300
m. ö. h., med ngn trädvegetation och med
odling av vete, grönsaker och fruktträd. 4.
Dalarna, 1 700—2 600 m, med rik odling
av majs, luzern m. m. 5. Den tropiska
regnskogen i n. o. 6. Bolivias del av Chaco. —
De viktigaste samfärdsmedlen äro
järnvägar (omkr. 2 400 km och belägna upp
till omkr. 4 900 m. ö. h.). M y n t e n h
e-ten är 1 peso boliviano ( = 5 franc).
Befolkningen, av vilken 90 % bo
i höglandet utgöres av 56 o/o indianer (till
största delen aymara), 16 o/o europeer
(med spanska som språk) och resten
biandfolk och negrer (1 %). 2 911 000 inv.
(1929).
Statsreligionen är rom.-kat.
Politisk indelning. B. indelas i
8 departement och 3 territorier.
Statsskick. B. är en republik. Enl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
