Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondfield ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Bondfield—Bonnat.
888
berala) regeringen. Därjämte överlämnade
de en adress med instämmanden från 80 000
andra personer.
I sitt svarstal, det s. k. borggård
s-talet, förklarade konungen sin
anslutning till b:s krav, vilket ledde till, att den
Staaffska regeringen avgick och
efterträddes av den konservativa ministären
Hammarskjöld. A. K. upplöstes därefter, och
nya val utskrevos.
Bondfield [bå’ndfild], Margaret
Grace, f. 1873. Eng. politiker. B. har gjort
en bet. insats i den eng. kvinnliga
fackföreningsrörelsen och var arbetsminister i
MacDonalds ministär 1929—31.
Bondfångare (tysk. Ba/uernf änger). En
person, som söker frånlura särsk. lantbor
1. andra vid stadslivet ovana personer, som
besöka en större stad, deras ägodelar.
Bondkyrka 1. H eIga
Trefaldighets församling. Socken i Uppsala
län (Ulleråkers härad) med kyrka i
Uppsala stad. 4 747 inv. (1931).
Bonds [bånds] (eng.). Bet. obligationer.
Convertible [kånvö’tibl] b. äro
sådana, som av innehavaren kunna utbytas
mot aktier i det bolag, som utställt
obligationerna i fråga.
Bondstorp. Se Bonstorp!
Bondvischan (sv. tattarspråk visj =
skog). Bet. i slangspråket landsbygden,
landsorten.
Böne [bån] 1. Bona. Befäst hamnstad i
n. ö. Algeriet (dep. Constantine). 52 000
inv. (1926).
Bonheur [bånnö’r], Rosa, f. 1822, d.
1899. Fransk djurmålarinna med realistisk
uppfattning av särsk. husdjurens liv.
Bonhomie [bånnåmi’] (fransk, bon = god
och homme = människa). Bet.
godhjär-tenhet, (enfaldig) beskedlighet. — B o
n-homme [bånnå’m], hedersman;
godhjär-tad, beskedlig människa.
Bo’ni, Giacomo, f. 1859, d. 1925. It.
arkeolog. B. blev 1898 chef för
utgrävningarna på Forum i Rom, deltog sedan i
ut
grävandet av Palatinen och särskilt
Domi-tiani palats.
Bonifacio-sundet [bånifa’ttjå-]. Sundet
mellan Corsica och Sardinien; minsta bredd
11 km.
Bonifatius 1. B o n i f a c i u s. I. B. 1.
Wynfrith, f. omkr. 680, d. 754.
Angel-sachsisk munk, kallad Tysklands apostel,
en av de främste målsmännen för den fr.
England utgående rom.-kat.
missionsverksamheten på Europas fastland, särsk. i det
frankiska riket. II. Namn på flera påvar
under medeltiden, av vilka den mest
bekante var B. VIII (1294—1303), vars
styrelse betecknar höjdpunkten av kyrkans
anspråk på överhöghet över staten men
därjämte en vändpunkt i det medeltida
på-vedömets utveckling och en begynnande
tillbakagång.
Bonin-öarna. Ett 20-tal små vulkaniska
öar i Stilla havet mellan Japan och
Ladro-nerna. De tillhöra Japan sedan 1876.
Bonite’ring (av lat. bo’nitas = godhet).
Bestämning av kvalitet (vanl. i fråga om
åkerjord, fårhjordar, ull, samt vattens
beskaffenhet). — Bonitet, godhetsgrad.
Bonjour [bånsju’r] (fransk.). Bet. egentl.
god dag. I Sverige namn på ett slags långa
skörtrockar, förr använda som
förmiddagsdräkt, numera mindre vanliga.
Bon marché [bån marsje’] (fransk.). Bet.
gott köp. — A u B. M. [å-], känt varuhus
i Paris.
Bon mot [bån må] (fransk.). Bet. egentl.
gott ord. Kvickhet, lustighet.
Bonn [bånn]. Stad i Tyskland i v.
Preussen (Rhenprovinsen) vid Rhen med
universitet och en mängd fabriker. 90 000 inv.
(1925).
Bonnard [bånna’r], Pierre, f. 1867.
Fransk målare och grafiker, vars stil visar
intryck från Degas, Cézanne och Manet i
en mjuk färgskala.
Bonnat [bånna’], Joseph
Floren-t i n L é o n, f. 1833, d. 1922. Fransk
målare. I en realistisk stil med ljusverkningar
som hos Ribera och Caravaggio har han
må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
