Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boulevard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Bourgeoisie—Bouva’rdia.
936
PAUL BOURGET.
Fotografi.
litiker, flera ggr minister, förkämpe för
mellanfolkliga tvisters fredliga avveckling
genom skiljedom och för organisationen av
N. F. Han erhöll Nobels fredspris 1920.
Bourgeoisie [bursjoasi’] (fransk.). Bet.
egentl. borgarklass. B. har sedermera
kommit att bet. de förmögnare, besittande
klasserna i allmänhet i motsats till
arbetarklassen.
Bourges [bursj]. Stad i mell. Frankrike
(dep. Cher) med en mängd praktbyggnader
fr. medeltiden, bl. a. en berömd gotisk
domkyrka från
1100-ta-let. 44 000 inv.
(1926).
Bourget [bursjä’],
Charles J
o-seph Paul, f.
1852. Fransk förf,
och kritiker, en av
den psykologiska
romanens främste
målsmän. Flere av
B:s romaner äro
övers, till sv. Led.
av Fr. ak.
Bourgogne [burgå’nj]. Gammal fransk
provins, motsv. dep. Ain, Saöne-et-Loire,
Cöte-d’Or och Yonne. Jfr Burgund! —
Bourgogn e-v i n e r, berömda vinsorter
fr. B. De röda b. odlas nästan
uteslutande på bergsluttningarna mellan Chalons
och Dijon. De äro starka, ha vackert röd
färg och ofta mycket fin bouquet. Smaken
brukar vara fyllig. De goda sorterna
uppnå sin fulla mognad först efter 8 ä 10 års
lagring. De indelas i flera klasser, varav
den högsta utgöres av mycket ädla sorter,
bl. a. Clos de Vougeot [klå de vosjå’] och
Chambertin [sjanbertä’n] från Gevrey.
Ro-manée-Conti [råmane’-kånti’] från Vosne
o. s. v. De röda b. äro ganska ömtåliga och
kräva omsorgsfull behandling. — De vita
b.-vinerna odlas framför allt i nedre
Bourgogne, där Chablis har särskilt gott vitt b.
De bästa sorterna äro Montrachet [-[mån-trasje’]-] {+[mån-
trasje’]+} från Puligny, Perriéres [pärriä’r]
från Meusault och Corton blanc [kårtå’n
blan] från Aloxe.
Bournemouth [bo’enmeth]. Stad och
badort i s. England (grevsk. Southampton) vid
Eng. kanalen. 97 000 inv. (1929).
Bourrée [burre’]. Gammal fransk dans i
4/4 takt. B. förekommer även som sats i
sviten. B. skiljer sig musikaliskt fr.
ga-votten blott därigenom, att den har enkel
upptakt, medan gavotten har dubbel.
Bousquet [buskä’], Jean Louis, f.
1664, d. 1747. Franskfödd hugenott och sv.
general i Karl XII:s tjänst, adlad 1714.
Boussingault [busängå’], Jean B a
p-tiste Joseph Dieudonné, f. 1802,
d. 1887. Fransk ingenjör och
lantbruksbo-tanist. B. anlade den första
försöksanstalten för lantbruk. Hans undersökningar
över växternas kol- och kväveomsättning
och över salpeterbildningen i marken äro
av grundläggande bet.
Boustedt, Bo Ivar, f. 1868.
Generalmajor, chef för generalstaben sedan 1930.
Bouteloua [butelu’a]. Amerik. grässläkte,
som bildade en stor del av präriernas
ursprungliga vegetation.
Boutroux [butru’], Étienne Émile
Marie, f. 1845, d. 1921. Fransk filosof,
prof, i Paris, motståndare till positivismen.
B. hävdar gentemot åsikten om
naturlagarnas nödvändighet den skapande friheten,
som ensam kan fatta verklighetens väsen,
samt en teistisk metafysik, och hans
åskådning är besläktad med H. L. Bergsons
tänkande. Led. av Fr. ak.
Bouts [bauts], D i r k, f. omkr. 1415, d.
1475. Nederländsk målare, verksam
huvudsakligen i Louvain. Han har företrädesvis
målat tavlor med religiösa ämnen och är en
för sin tid framstående färgtekniker.
Bouts-rimés [burime’] (fransk.). Bet.
rimslut. En sedan 1600-talet bekant
sällskapslek, som består i att man skall med hela
versrader fylla ut en serie givna
slutrimord.
Bouva’rdia [bu-]. Växtsläkte (fam
Rubia’cece) med vita 1. röda blommor; flera
arter odlas som prydnadsväxter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
