Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brentford ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Brentford—Bre’ve.
976
Brentford [brä’ntfed]. Fabriksstad i s. ö.
England (grevsk. Middlesex) vid Thames.
57 000 inv. (1927).
Bre’ra. Palats i Milano, inrymmande
berömda konstsamlingar, ett bibliotek m. m.
Brescia [brä’sja]. 1. Provins i n. Italien.
2. Fabriksstad och järnvägsknut i B. 1,
med rika medeltida byggnadsminnen.
123 000 inv. (1930).
BresiTja 1. Färnbock 1. Rödträ.
Veden av flere i Ostindien och
Syd-Amerika inhemska Ccesalpi/nia-axter. Ur veden
utvinnes ett färgämne.
Bre’slau. Fabriksstad och järnvägsknut
i Tyskland i s. ö. Preussen (prov.
Nieder-schlesien) vid Oder, centrum för Schlesiens
jordbruks- och industriområde. B. har
universitet, flera högre läroanstalter, stor
stenkolshandel och en mängd fabriker. B.
blev stad redan i slutet på 900-talet.
612 500 inv. (1930), de flesta tyskar, ett
mindretal polacker, 58 o/o protestanter,
37 o/o katoliker och 5 % judar.
Brest. Handelsstad i v. Frankrike (dep.
Finistére) vid Atlanten, landets främsta
krigshamn, anlagd 1631 av kardinal
Ri-chelieu. B. är utgångspunkt för en stor del
av Frankrikes trafik på U. S. A. 68 000
inv. (1926).
Brest-Lito’vsk. Stad i mell. Polen vid
Bug, med starka befästningar. B. intogs av
Karl X Gustav 1657, av Karl XII 1706
och av centralmakterna 1915. I B.-L. slöts
1917—18 fred mellan centralmakterna och
Sovjet-Ryssland; dess villkor förklarades
ogiltiga under fredsförhandlingarna i
Versailles 1919. 30 000 inv. (1921).
Bretagne [breta’nj]. Halvö och gammalt
landskap på Frankrikes västkust, ännu
delvis bebott av en keltisk befolkning, under
medeltiden ett självständigt hertigdöme,
införlivat med Frankrike 1532.
Bret Harte. Se Harte!
Breto’n de los Herre’ros, Manuel, f.
1796, d. 1873. Spansk förf, av dikter och
skådespel (175 dramer), en av Spaniens
be
römdaste dramatiker och en glänsande
språkkonstnär.
Breto’ner. Den gamla keltiska
befolkningen i Bretagne.
Breto’nska romaner (fransk, romans
bre-tons). En grupp episka dikter i den
forn-franska litt., som i mots. till den äldre
krigiska hjältedikten chanson de geste
skildrar hovliv och kärleksäventyr och ger
en idealiserad bild av medeltidens
riddar-liv. Kärnan i de b. r. äro de
walesisk-bre-tonska sagorna om konung Arthur (Artus)
och riddarna av runda bordet. Förf,
till den första kända b. r. är C h r é t i e n
de Troyes, och den älsta av alla b. r. är
Tristan-sagan, känd i många olika
tolkningar. Litt.: Gaston Paris: Studier över
medeltida sagor (övers. 1903). Jfr
Arthur, Chrétien de Troyes!
Brette 1. Brätte. Forntida stad vid
Vassbotten s. om Vänersborg, som 1620
fick stadsrättigheter av Gustav II Adolf,
men vars inv. 1642 flyttade över till
Vänersborg.
Breughel. Se Brueghel!
Brev (lat. bre’ve scri’ptum = kort
skrift). Brevskrivning — i postal
bemärkelse — förekom i det gamla Egypten och
sammanhänger f. ö. med skrivkonstens
utveckling. Under forntiden förekom b. på
vaxtavlor, sedermera i form av en rulle för
att under medeltiden ersättas av det vikta
brevarket, vilket vid 1800-talets mitt
avlöstes av det kuverterade b. Ar 1930 var
antalet brevförsändelser pr inv. i
Stockholm 340,7 (den högsta siffran) och i
Stockholms län 21,7 (den lägsta siffran). Hela
antalet i Sverige inlämnade
brevförsändelser var 1930 omkr. 445 mill., av vilka
omkr. 22 mill. till utlandet. — B. brukas
även som beteckning för en del skrivelser
av politisk 1. rättslig art (kungabrev,
köpe-brev o. d.). Jfr Breve!
Bre’ve (senlat. av lat. bre’ve = kort).
Bet. brev. B. är grundformen till vårt sv.
ord brev. Det användes till 1879 om en
kortare skrivelse från påven i motsats till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
