- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / II. Banko-Calas /
995-996

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bromnatrium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

995

Bromna’trium—Bronki’t.

996

Bromna’trium. Bromvätesyrans
natriumsalt (NaBr). Det användes numera ofta i
stället för bromkalium och har samma
verkan.

Bromofo’rm. En med kloroform analog
förening (CHBrs). B. är en tung färglös
vätska, som användes som läkemedel vid
kikhosta.

Bromoljetryck. Metod att framställa
fotografiska kopior av konstnärlig verkan.
På vanliga bromsilverkopior bortblekes
bilden med oxidationsmedel (ferricyankalium,
kaliumbikromat), varefter de behandlas
med utspädd svavelsyra och surt
fixer-natron. Då sedan den fuktiga kopian
övermålas med en lämplig oljefärg, fäster
denna endast på de mörka delarna.

Broms, Gustav Emil, f. 1849, d.
1903. Industriman och mecenat, en av
grundarna av a. b. Gellivare malmfält
1890. B. bekostade bl. a. G. Kolthoffs
zoologiska forskningsfärd till Spetsbergen och
ö. Grönland 1900.

BLINDBROMS.

Fotografi.

Bromsar (ordet
ljudhärmande; jfr
brumma!)
(Ta-ba’nidce). Insektfamilj (ordn.
Tvåvingar). Honorna suga blod,
hanarna leva av
växt-safter. Larverna
leva i vatten 1.
fuktig jord. Av den sv.
faunans arter
förtjänar nämnas:
Fäbromsen 1. B o-

FÄBROMS. Fotografi.

RENBROMS.

Fotografi.

skapsbromsen (Ta’banus bovi’nus)
har gulröd bakkropp med ett mörkt
mittband och mörk spets. Renbromsen
(Ta’banus taradi’nus) har svart- och
gul-randig bakkropp. Blindbromsen
(Chry’sops ccecu’tiens) igenkännes på de
mörkbandade vingarna.

Bromsten. Municipalsamhälle i
Stockholms län (Spånga socken), förstad till
Stockholm vid S. V. B. 2 302 inv. (1931).

Bromura’1. Organiskt, bromhaltigt ämne,
som användes som sömnmedel.

Brongniart [brånja’r], A d o 1 p h e
Théodore, f. 1801, d. 1876. Fransk
botanist, en av växtpaleontologins
grund-läggare.

Bro’nker (grek. bro’nkos = luftrör).
Benämning på luftrörens grenar från
luftstrupens greningspunkt till de finaste
förgreningarna i lungorna. De större
stödjas av broskringar liksom luftstrupen, de
mindre av små oregelbundna broskstycken.
På insidan beklädas de av en slemhinna
med cilier och slemkörtlar. — B r o n k i
a’l-körtlar, benämning på det knippe
lymfkörtlar, som grupperar sig kring
luftstrupens nedre del samt kring de båda
huvudluftrören el. huvudbronkerna. De äro
synnerligen ofta säte för sjukliga
förändringar, framförallt tuberkulos.

BronkPt (grek. bro’nkos = luftrör) 1.
b r o n k i’t i s, luftrörskatarr,
bröstkatarr. Inflammation i
bronker-na, som förr oriktigt ansågs uppkomma
genom förkylning. Den är nämligen tydligt
smittosam; mottagligheten för smitta ökas
möjligen genom förkylning. B. börjar ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:44:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/2/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free