Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böckling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
B. ö. J.—Börjeson.
1076
Särskilt betydande äro B:s insatser på
kapitalteoriens område, där han i det såsom
standardverk betraktade arbetet »Kapital
und Kapitalzins» (2 bd 1884—89, 4: de
uppl. 1921) framlagt en egen kapitalteori.
1895—1904 var B. med några korta
avbrott finansminister.
B. ö. J. Förk. för B ö r r i n g e—ö s
t-ratorps järnväg.
Böja. Socken i Skaraborgs län (Vadsbo
härad). 316 inv. (1931).
Böjgen (norsk.). Bet. egentl. Den böjde.
En ormliknande jätte i den norska
folksagan, bekant genom H. Ibsens skådespel
Peer Gynt, där han är en personifikation
för fegheten och undfallenheten.
Böjning. 1. Inom språkvetenskapen
beteckning för den formförändring ett ord
undergår genom tillägg av vissa affix,
förändring av stam vokalen o. d., utan att
ordets betydelse förändras, t. ex. bok —
böcker, bli — blev — blivit. 2. B. 1. d i
f-fraktion. Ordet brukas inom fysiken
utom i sin vanliga betydelse även för att
beteckna den riktningsförändring, som äger
rum i en strålande vågrörelse, då
densamma passerar kanten av ett för strålningen
ogenomträngligt föremål. B. gäller alla slag
av strålningsrörelse, alltså ljudvågor,
elektriska vågor, värme-, ljus- och
röntgenstrålar. Jfr Interferens! — Böjning
s-spektrum, se Spektrum!
Bökholms Sulfitfabrik a. b. Sulfit- och
garvextraktfabrik i Bökholm (Kronobergs
län) med sågverk i Åsheda. B. har ett
aktiekapital på 1 V2 mill. kr. och levererar
största delen av sin årstillverkning (c:a
6 000 ton sulfitmassa) till Klippans
Finpappersbruk, som äger B:s aktiekapital.
Böld 1. f u r u’n kel. Varbildning i en 1.
flera talgkörtlar i huden. En större dylik
benämnes karbunkel. Benägenhet för
utbredda b. 1. furunklar kallas f u r u n k
u-1 o’s och utgör hos därför disponerade
individer en envis åkomma.
Bömmel-fjord. En fjord på Norges s. v.
kust s. om Bergen, vars forts, är
Hardan-gerfjord. , _
Böndagar. Namn på 4 särskilda inom
den sv. statskyrkan av Kgl. Maj:t
påbjudna »allmänna tacksägelse-, faste-, bot- och
böndagar», ett bruk som förskriver sig fr.
Gustav Vasas tid.
Böne. Socken i Älvsborgs län (Redvägs
härad). 296 inv. (1931).
Bönekvarn. Mekanisk anordning för
upprepning av böner, använd av de
buddistiska munkarna i Tibet. B. består av en rulle,
på vilken bönen skrivits: den drives för
hand 1. med vind- 1. vattenkraft. Varje
gång rullen går runt anses bönen ha
upprepats.
Bönhas 1. b ö n h å s (lågt. Böne — loft,
vind och Hase = hare, d. v. s. en hare, som
gömmer sig på vinden, 1. grek. ba’navsos =
en som sitter hemma vid spisen, varav it.
bana’uso = skorstensfejare och sp.
bana’-usos = brackor). Gammalt öknamn fr.
skråtiden på hantverkare, som mot
gällande förordning arbetade i smyg utan att
tillhöra skrået.
Bö’nnelycke, Emil, f. 1893. Dansk förf,
av flera diktsamlingar, romaner och
dramer.
Bönsöndag. I Sverige och Finland namn
på 5: te söndagen efter påsk.
Börgefjeld. Ett fjällmassiv i mell. Norge
(Nordland och Nord-Tröndelag fylken) med
toppar upp till omkr. 1 703 m. ö. h.
Börje, Gustav Gideon, f. 1891.
Målare av landskap och figurer, företrädd på
Nationalmuseum och Göteborgs museum.
Börje. Socken i Uppsala län (Ulleråkers
härad). 873 inv. (1931).
Börjeson, Johan
(John)
Laurentius H., f. 1835, d.
1910. Bildhuggare,
professoi- vid
Konst-ak. Bl. hans talrika
skulpturverk
märkas bildstoderna av
E. Geijer (Uppsala),
Axel Oxenstierna,
Nils Ericson, K. v.
Schéele (alla i
JOHN BÖRJESON.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
