Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deficit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1429
Degel—Degerhamn.
1430
LOUIS DE GEER.
Fotografi.
GERARD J. DE GEER.
Fotografi.
f. 1818, d. 1896.
Statsman,
skaparen av vår nuv.
riksdagsordning,
justi tie- statsminister
1858—70,
statsminister 1876—80, led.
av F. K. 1867—88.
Han genomförde
såväl representationsreformen 1866,
varigenom den gamla
ståndsriksdagen
avskaffades och
ersattes med en riksdag
på två kamrar, som 1862 års kommunallagar.
Han var även vitter och historisk förf, och
hans Minnen äga stort litterärt och
historiskt värde. Led. av Sv. ak. 3. G e r a r d
Louis D. G., f. 1854. Den förres son,
liberal politiker, led. av F. K. 1901—14,
statsminister 1920—21, landshövding i
Kristianstads län 1905—23. Led. av Lantbr. ak. 4.
Gerard Jakob D. G., f. 1858. Den
förres broder,
geolog, professor vid
Stockholms högskola
1904—25. D. G. har
inlagt stora
förtjänster isynnerhet
om
kvartärgeologien och Spetsbergens
geologiska
utforskning. Han har bl.
a. genom
detaljstudier av varven i den
lera, som avsattes
i det dåvarande
havet vid inlandsisens
avsmältning lyckats exakt bestämma den
tid, som åtgick för avsmältningen, samt,
ehuru med ngt mindre säkerhet, den tid,
som förflutit därefter. Vidare har han
utrett rullstensåsarnas natur samt bestämt
den s. k. marina gränsen, d. v. s. den nivå,
som havet högst nådde efter istiden. D. G.
är grundare av och föreståndare för det år
1925 inrättade Sthlms högskolas
geokro-nologiska institut. Led. av Vet. ak. och
Vitt., hist. o. ant. ak. 5. L u d v i g Ger-
ard Fredrik D. G., f. 1874.
Industrimän, disponent för Sandvikens
cellulosa a. b. och direktör för
Graninge-verkens a. b. 6. S t e n D. G., f. 1886. Son
till D. G. 4, geograf, professor vid
Göteborgs högskola sedan 1929. 7. Johan
Gustaf Gerard D. G., f. 1889.
Industrimän, disponent för Lesjöfors a. b.
sedan 1926. Förf, av flera skrifter rörande
det sv. näringslivet.
Degel. Behållare tillverkad av ämnen,
som icke smälta om de upphettas till hög
temperatur (eldfast lera, porslin, grafit,
platina). D. användas vid smältning av
metaller och glas. — Degelstål. Olika
stålsorter, omsmälta i degel. D. användes
till finare stålgjutgods osv.
Degeneratio’n (lat. degenera’re =
urarta). Bet. försämring, urartning. 1.
Sjuklig förändring i kroppens vävnader med
rubbning av dessas fysikaliskt-kemiska
tillstånd med åtföljande minskad
funktionsduglighet. De viktigaste slagen av d.
äro kornig d. i cellerna samt fett-, slem-,
kalk- och amyloiddegeneration, varvid de
nämnda ämnena inlagras i vävnaderna, ex.
fettlever, åderförkalkning. 2. Inom
rasbiologien bet. d. en t. ex. på grund av ett
organs minskade användning skeende
till-bakabildning 1. försämring av detsamma,
ävensom, isynnerhet i populärvetenskaplig
litteratur, en försämring av raser på grund
av ogynnsamma yttre inflytelser 1. andra
omständigheter. — Degenerati’v,
förknippad med degeneration.
Degerfors. 1. Tingslag i Västerbottens
län. 2. Socken i D. 1. Dess kyrkby jämte
angränsande stationssamhälle bildar
Vin-delns municipalsamhälle. 9 277 inv. (1931).
3. Socken i Örebro län, (Karlskoga härad).
4 934 inv. (1931). 4. Järnbruk i D. 3.,
invid Jannelunds municipalsamhälle.
Bruket anlades 1660, sysselsätter över 1000
arbetare och tillhör Strömsnäs järnverks
a.-b.
Degerhamn. Hamnplats och
industrisamhälle på Öland (s. Möckleby socken)
vid Kalmarsund. Omkr. 700 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
