Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grape ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grape—Grave’ring.
2487
Grape, Anders Wilhelm, f. 1880.
Biblioteksnian och språkforskare, sedan
1928 överbibliotekarie vid Uppsala
universitetsbibliotek.
Grape-fruit [gre’jpfrut]. Stor,
apelsin-liknande, syrlig frukt, som sockrad blir
välsmakande. Den ätes framförallt i U. S.
A. Jfr C i t r u s!
Graphic, The [tho grse’fick]. Eng.
illustrerad veckotidning, grundad 1869.
Graptoli’ter (grek. gra’fein — skriva,
teckna och li’tos = sten) (Graptoli’thi).
Artrik grupp fossila kolonibildande C
oe-lenterater, uppträdande från
kam-brium till devonperioden. En del arter
voro fritt kringsimmande. I sv. silurlager
äro g. talrika.
Grasse [grass]. Stad i s. ö. Frankrike
(dep. Alpes-Maritimes), 11 km från
Medelhavets kust, vinterkurort och huvudort
för den franska parfymtillverkningen.
Omkr. 17 000 inv.
Grasse’ra (lat. grassa’ri = ströva
omkring). Bet. gripa omkring sig, härja.
Gra’tia (lat.). Bet. behag, ynnest, nåd;
tack(sägelse). — G r a t i a’l,
soldatpension.
Gratia’nus. Rom. kejsare (375—383), en
ivrig kristen som motarbetade
hedendomen. Under hans regering blev
kristendomen statsreligion.
Gra’tie (lat. gra’tia). Bet. behag. —
G r a’t i e r, se K a r i t e r!
Gratifikatio’n (lat. gratifica’ri = visa
ynnest, bevilja). En frivillig ersättning
för gjorda tjänster i form av pengar e. d.
Grati’n el. g r a t ä’n g [franskt uttal
gratä’n]. Kött-, fisk- el. grönsaksrätt, som
beströs med brödsmulor, övergjutes med
mjölk- el. gräddsås och gräddas i ugn.
Gra’tis (lat. gra’tiis, ablativ pluralis av
gratia — tack, ynnest). Bet. egentl. »för
tack»; till skänks, utan betalning.
Gratulatio’n (lat. gratula’ri =
lyckönska). Bet. lyckönskan. — G r a t u 1 e’r a,
lyckönska.
2488
Gratä’ng. Se G r a t i n!
Graubiinden. Den största kantonen i
Schweiz. Huvudstad: C h u r.
Gra’uers, Bror Hugo, f. 1869.
Professor i matematik och mekanik vid
Chalmers tekniska institut, Göteborg, sedan
1911, dess rektor sedan 1913.
Graun [gra’on], Karl Heinrich, f.
1701, d. 1759. Tysk tonsättare, främst
känd genom det märkliga oratoriet Jesu
död (1755), vilket fortfarande varje
långfredag uppföres i Berlin.
Grav (lat. gra’vis = tung). Bet.
allvarlig, svår. — Grav a’m e n (pluralis g r
a-v a’m i n a), besvär, besvärande
omständighet. — G r a v e’r a, besvära, belasta (om
inteckning). Jfr Gravationsbevis!
Grava. 1. Socken i Värmlands län
(Karlstads härad). 7 692 inv. (1931). 2.
Församling i G. 1. 3 748 inv. (1931).
Gravand. Se Gravänder!
Gravarna och Bäckevik.
Municipalsam-hälle och fiskläge i Göteborgs och Bohus
län (Kungshamns socken). G. har fått sitt
namn av en kyrkogård för skeppsbrutna,
anlagd av Margareta Huitfeldt. 1 643 inv.
(1931).
Gravationsbevis (lat. grava’re = belasta,
åvila). Ett av vederbörande domare
utfärdat intyg angående vilka inteckningar,
som besvära en fastighet, ett fartyg el. en
tomt- el. vattenfallsrätt.
Gra’ve (it. av lat. gr a’vis = tung).
Musikterm för allvarligt, högtidligt föredrag.
Gravelotte [gravlå’tt]. En by i n. ö.
Frankrike (dep. Moselle), där ett av de
avgörande slagen under fransk-tyska kriget
1870-71 utkämpades d. 18 aug. 1870,
varvid tyskarna segrade.
Gravenstein [gra’fensjtajn]. 1. Tyskt
namn på G r a a s t e n. 2. En efter G. 1.
benämnd äpplesort. Se P y r u s!
Grave’ra. 1. Se Grav! 2. Utföra
graver i n g.
Grave’ring (lågt, graven och fransk,
graver = gräva, rista). Konsten att med
skä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
