Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orcagna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4841
Ordina’rie—Ordnar.
4842
kyrkliga förordningar, gällande för ett
biskopsstift.
Ordina’rie (lat. o’rdo = ordning).
Vanlig, varaktigt fastställd el. anställd. Jfr
Extra ordinarie!
Ordina’ta. Avståndet fr. en punkt i ett
koordinatsystem till dettas i/-axel. Jfr
Koordinater!
Ordinatio’n (lat. or dina’tio =
förordnande). 1. Föreskrift av läkare. 2.
Prästvigning. — Or di n e’r a, föreskriva
läkemedel, förordna; prästviga. — O r d i n ä’r,
vanlig; medelmåttig.
Ordjur (Tyrogly’phidoe). En fam. mycket
små, vita el. ljusröda K v a 1 s t e r.
Larverna sitta under ett visst stadium fasthakade
på kringflygande insekter och. spridas
därigenom. Vanligast äro O stor et
(Tyro-gly’phus si’ro) och Hu so r e t
^Glycy’pha-gus dome’sticus), som lever i
möbelstoppning o. dyl.
Ordklasser. De grupper, i vilka man
indelar ett språks ord efter ordens betydelse,
användning, grammatiska egenskaper m.m.,
nämligen: substantiv, adjektiv, räkneord,
pronomen, verb, adverb, prepositioner,
konjunktioner och interjektioner. Denna
hävdvunna indelning visar sig vid närmare
granskning i en del avseenden vara
inkon-sekvent, enär olika indelningsgrunder fått
göra sig gällande, men har alltjämt en
praktisk betydelse för språkens
grammatiska studium.
Ordnar. Urspr. betydde o. en
sammanslutning el. förening i andligt syfte (jfr
Munkordnar!). I likhet med dessa
bildades sedermera världsliga o.
(riddarord-nar), vari medlemmarna invaldes av
konungen el. fursten själv. Mot medeltidens
slut upphörde dessa, och blott
föreningarnas yttre tecken, ordensinsignierna och
dekorationerna, kvarlevde. Rätten att utdela
dessa utmärkelsetecken tillkom dock
fortfarande, såsom ännu är fallet, den högste
styresmannen, stormästaren, såsom »herre
och mästare över alla ordnar». O. bestå
ofta av ett kors el. en stjärna med band i
lysande färger och äro vanl. försedda med
en devis. Graderna pläga vara tre: 1)
Kommendörer med stora
korset, som bära en stjärna i brett
silkesband (ordensband) över vänstra
skuldran samt dessutom en större stjärna,
kraschan, på bröstet, 2) Kommendörer
(ofta i 2 klasser), som bära en stjärna i
band om halsen, och 3) Riddare (ofta i
2 klasser, egentl. riddare och
officerare), som bära ett mindre
ordenstecken i en bandslejf på bröstet el. i
knapphålet. Ordensmottagaren erlägger en viss
summa till ordenskassan för dekorationen.
1 Sverige användes riddarkedjor tidigast
under medeltidens senare skede. En
verklig orden stiftades först på Kristinas
initiativ år 1653, men 174b upprättades av
Fredrik 1 statuter till Serafimer-,
Svärds- ocn
Nordstjärneordnar-na. Vasaorden stiitades 1772 och
1811 Konung Carl den Xlll:s
orden; den senare har ett särskilt
riddar-kapitel ocn utdelas blott till frimurare. A
ordensdagar (i Sverige måndagen före
advent och Fredrik l:s födelsedag ^8 april)
hållas ordinarie ordenskapitel,
varvid ordens angelägenheter o. dyl.
handhavas. Ordensutdeinmgen förrättas vanl. på
extra ordenskapitel, särskilt pa den
regerande konungens namnsdag.
Serafimer-orden är Sveriges högsta o. med endast
en grad, riddare. Högst 32 enskilda
svenskar kunna samtidigt inneha den, varvid
de först maste vara kommendörer med
stora korset av någon av de övriga sv. o. samt
även ha el. ha nait minst generallöjtnants
rang. Svärdsorden är en speciell
utmärkelse för militära förtjänster, överstes
grad och ridderskap kräves för
kommendörskap; riddare kan den bli, som i
fredstid hait en tjänstetid av 20 är.
Svärdsordens stora kors tilldelas blott den, som haft
minst bataljonschefs befäl mot fienden.
Underofficerare kunna bli svärdsman; bland
manskapet utdelas svärdsmedalj. N o r
rist j ä r n e o r d e n (kommendörer med
stora korset, kommendörer av 2 klasser ocn
riddare) utdelas såsom »vedermäle av
medborgerliga och ämbetsmannaförtjänster, för
vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga
arbeten samt för nya och gagneliga
inrättningar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
