Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Det skulle blott trötta dig, om jag ville uppräkna stycke
for stycke alla här ännu befintliga större och mindre
lemningar efter byggnader och numera mestadels outredliga
anläggningar, samt berätta huru Antiqvarierne, Gud vet genom
hvilken ingifvelse, funnit ett namn för hvarje fläck, ja, en
grundritning af det Helas fordna utseende. En sådan finns mycket
prydligt och noggrannt utarbetad af en viss Pirro Ligorio,
som lefde i begynnelsen af 1500-talet *). Det är troligt, att
vid den tiden ännu mycket qvarstod, som sedermera fallit
omkull eller öfverdragits af jord och grönska: dock kunde man
väl redan då svårligen författa en charta, hvilken är gjord med
en säkerhet och fullständighet liksom hade författaren tecknat
henne under Hadriani ögon, utan att tillåta sig ansenliga lån
af en i dylika fall så gerna diktande inbillningskrafts tillgångar.
Numera åtminstone måste man blygsamt tillstå, att de flesta
af de benämningar och förklaringar man hör, synas hvila p&
temligen godtyckliga gissningar. Sådant är likväl ej fallet med
en rymlig Theater, hvars ställning och utstakning man ännu
tydligen ser, nemligen alla ringarne af åskådarn es säten, hela
scenen och orchestern, ja de dermed sammanhängande kamrar,
der skådespelwne vistades och omklädde sig. Icke heller kan
man misstaga sig på Pretorianernes Caserner, de
beryktade centum cellae, nu le cento camerelle kallade; tvenne
i en rät vinkel sammanlöpande rader af smala och höga rum,
liggande i tvenne våningar öfver hvarandra och dragande sig
omkring en plats, som är 350 alnar lång och 160 bred, samt
tvifvelsutan varit för vapenöfningar. Vinkeln bildar ett slag»
torn eller castell, hvilket man håller för högvakten och
befal-hafvårens boning; der sågos ännu i det inre hvalfvet spår efter
allahanda stuccatur-prydnader, och har denne officer efter allt
utseende bott vida rymligare och gladare än soldaterne, hvilkas
smala kamrar, (hvardera delad på midten [höjden] i tvenne, ge-
•) Af denna Pianta della Villa Tiburtlna utkom i Born 1751 en
ny upplaga, pä Architekten Francesco Conti’» fortorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
