Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
temligen mager. N&got lutad af &lder och sjuklighet. Hans hår
något krusigt, svart till grundfärgen och numera mest grånadt
Öfver hans något aflånga anlete, af temligen starkt brunaktig
färg, är spridt ett oafbrutet drag af den vänligaste välvilja,
som också uttrycker sig i hans svarta, eldiga, men milda ögon,
tillika med ett Gudi hängifvet sinnelag, och ingifver förtroende
och tillgifvenhet En fin romersk näsa och en något
framstående haka gifva hans skarpt bestämda anletsdrag en viss
kraftighet, som genom den ljufva mildhet, hvilken omger den
välbildade munnen, smälts till uttryck af den menskovänligaste
charakter. I alla hans rörelser herrskar värdighet och
otvungenhet Hvaije yttring af hans milda personlighet framgår fritt
ur hans själs inre, utan beräkning, utan affektation; dock
tilllika i allt med den hållning och skick, som egnar en Apostel.
Påminner om Biskoparne i Christendomens första tider.
Den milda Påfvens utlåtande, då en Cardinal, som i sin
ifver hotade en i sällskapet närvarande Protestantisk förste
(Resande) att bli fördömd, vände sig till Påfven och af honom på
denna dogm fordrade bekräftelse: «Detta är ett allmänt
Kyrkans yttrande, som man likväl aldrig är berättigad att använda
på enskilda falL Vi kunna icke göra undantag, men Gud kan
göra det»
Påfven har två Ordnar att förära: di Christo och
8prone d’Oro. Ett slag af den förra har ock Prins Cesarini
ifrån gamla tider rätt att utdela; men ger den ej numera åt
någon, enligt öfverenskommelse med Påfven.
Katholska presternes utväg i afseende på
Protestanternas moralitet De påstå, att djefvulen vida mindre och
stundom nästan allsicke anfäktar Kättarne med syndiga
frestelser, emedan han är säker på att bekomma dem ändå;
deremot ansätter han oupphörligt och med all sin kraft de
rätttrogna Christiani, hvilka således helt naturligt äro i den
ställning, att de oftare måste falla, och i allmänhet i sin yttre
moraliska vandel öfverglänsas af Protestanterna Men dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
