Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof von Dalin, betraktad i kretsen af sina samtida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9) Sylvæ eller Skogar äro endeles the dikter, som utan stort
arbete, utaf en hetsig tillbevekelse, uti all som största hastighet
göras; endeles ock sådana, som innehålla allehanda», o. s. v.
Sannolikt är, att mera snille anträffas i Lagerlöfs Introductio
brevis ad Poesin Suecanam; som ännu, med undantag af
ett och annat kapitel, hvilar i det tysta såsom handskrift.
Kanske härstamma från detta håll de upsaliensiska
föreläsnings-anteckningar, ur hvilka Wieselgren meddelat några rätt
märkvärdiga drag *), och der, sedan Aristoteles, Horatius, Scaliger, Vida,
Vossius (m. fl.) blifvit uppräknade och bedömda, Fornelius
anföres såsom den nyaste ästhetiske lärarn. Dock verkade
Lagerlöf tvifvelsutan långt mera ingripande genom sitt personliga
väsende och föredöme, än genom sin theori. I allmänhet kan
väl antagas, att dessa poeticor, betraktade med hänseende till
deras ändamål, gjorde hvarken något till eller ifrån. De
inhemska handräckningarna voro fullt ut så goda, som Scaligers,
Vidas, Vossii: men man måste småningom upptäcka, att man
genom ingendera kom ur fläcken.
Desto lättare instega med desto allmännare och varaktigare
verkningar, fingo de theoretiska och kritiska grundsatser, som
ifrån Frankrike, just under den för fransyskhet ingalunda
benägne Carl XII:s tid, begynte sin hitflyttning. Ingenting var
naturligare, under dåvarande omständigheter och förhållanden,
än att en sådan smaklära, som Boileaus och hans lärjungars,
omsider skulle mottagas med öppna armar. Var hon, under
dessa omständigheter, en vinst? — Ingen klarsynt undgår, att
på slik fråga svara: ja!
*) Del. III. sidd. 409—411. Äfven här, liksom i Lagerlöfs
Introductio, anses poesien för en pars Philo sophies instrumentalis,
eller en af disciplinœ philosophiae instrumentales. — Lagerlöf
berömmes af Wieselgren för sin emot Stjernhjelm ådagalagda ((insigt, att
hexametern i de moderna språken ej kan skrifvas efter klassikens
qvantitets-lagar». Men detta yrkade Stjernhjelm sjelf endast annalkningsvis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
