Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalinske Smaklärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
till väga noggrannare och grundligare, än eljest i hans samtid
var sedvanligt. Om hans bemödanden i senare afseendet vittna
framförallt de bägge artiklar med öfverskrift »Ästhetik» och
«Asthetisk», dem han lät införa i första häftet af Gjörwells
crSvenska Encyclopedia. Dessa termer, som antydde en egen
— och i egentlig betydelse vetenskaplig — kunskapsart om
det sköna, voro dittills knappt hörda i Sverige; "hvarest man,
numera, visste nästan intet om Tysklands litteratur och hvad
der. föregick. Hammarsköld berättar, att sjelfva
Stockholms-Posten hade, få år förut, då den velat omnämna Sulzer, råkat
kalla honom «Souther!» Det var just Sulzers theori,
sammandragen, som i de tvenne artiklarna meddelades. Olyckligtvis
var denna lära blott en populär eklekticism, som, sväfvande
mellan Batteux, Baumgarten och de engelska sensualisterne,
lyk-tade med det hufvud-resultat, att »det sköna behagar emedan
det goda uttrycker sig deri». En slik vishet kunde icke
förhjelpa till rigtigare synpunkt; hon var mera lämplig att
qvarhålla och bestyrka i den allmänt gängse, — just genom sitt
sken af större grundlighet. Och så gick det äfven med
Regnér. Han öfverträffade, om icke alla, åtminstone de flesta
svenska vitterhets-idkare, som voro samtida med hans ungdom och
mannaålder, i kunskap om antik och modern litteratur; men
förenade med detta större kunskaps-mått ej ett motsvarande
mått af tänkareblick och poetiskt sinne. Långt omisskännligare
yttrade sig detta sinne på hans gamla dagar, i hans då utgifna
»Försök till Metriska Öfversättningar från Forntidens Skalder».
Dock lutade han i sin första ungdom åt samma kätteri: ty han
författade då ett par orimmade oder; den ena på sapphisk
meter. Ej mindre förtjenar anmärkas, att han genom detta
metriska orim, infördt i Gjörwells «Samlare», vann ej blott
Gjörwells vänskap, utan äfven Gyllenborgs; hvaraf alltså vill synas,
att denne, som på sin ålderdom sjelf skref hexametrer, var
alltigenom en orimmets proselyt, men förkappad — af höflighet
mot sina vittra coUeger. Säker blef mellertid aldrig Eegnérs
smak och konstlära; och det kanske af ingen annan orsak» än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
