Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.
Brotten alstras af okunnigheten; uppfostra folket,
och brottslingarnes antal skall förminskas!" är en sats,
som ofta har uttalats, och hvars sanning jag ej betviflar,
ehuru jag, då den nu nedskrifyes, ser mig omgifven
af en krets medfångar, hvilka lika litet som jag kunna
tillskrifva okunnigheten sina brott, ty de hafva alla,
i likhet med mig, åtnjutit en vårdad uppfostran.
En vårdad uppfostran! Huru ofta har jag ej i
fängelset önskat att man gjorde sig närmare reda för
innehållet af dessa trenne ord.
Om det är en lycka att i barndomen ega full
frihet och alltid få sina önskningar uppfylda, då har jag
varit det lyckligaste barn, som ännu burit kolt och
haklapp. Redan vid denna tid skall jag hafva varit
ett under af skönhet och förstånd, min mors
fullkomliga afbild, sade hennes väninnor samt tillade, att
dylika barn sällan stannade qvar här på jorden. Så
länge jag sjelf kan minnas tillbaka, var jag en stark,
frisk gosse, som utan olägenhet kunde proppa i sig
huru mycket slisk som helst och ej dukade under för
mängden af yllelif och andra preservativer mot de
sjukdomar, hvarmed jag, enligt min mors förmenande,
ständigt hotades.
Från min tidigaste barndom har jag deltagit i
sällskapslifvet; min fars sjelftagna yrke och min mors
afsky för ensamhet samlade kring dem en krets af
menniskor, som trodde det vara klokast "att smickra
värdinnan och för värden framställa sig som englar
eller martyrer, under det de skildrade en annan del
af sina medmenniskor värre än drakar och vampyrer.
Min far var nemligen sakförare och titulerades, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
