Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Någonting blir gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olyckligtvis var lian okunnig om de vita männens
sätt att gå till väga. Men den härvarande vite
mannen hade uppfostrat honom genom att komma till
hans hydda i morgongryningen. I första ögonblicket
kände han sig road. Han var så fullkomligt lugn i
midten av sin by. Men i nästa ögonblick — innan
han hann uppge ett enda rop — hade ett par klovar
på den vite mannens knogar hamnat på hans mun
och kvävt larmropet i hans strupe. Och så hade den
vite mannens andra knutna näve träffat honom
nedanför örat, så att han ej vidare hade något intresse
för vad som inträffade. När han kom till sans igen,
befann han sig i den vite mannens båt på väg till
Berande. I Berande blev han behandlad som om han
vore utan ringaste vikt och betydenhet, man satte
järnklovar på hans händer och fötter, för att inte
tala om att han fängslades med kedjor. Sedan hans
stam hade utlämnat de tre flyktingarna, blev han
frigiven. Men den stränge vite mannen hade dessutom
avpressat honom och byn Balesuna tiotusen
kokosnötter i böter. Efter detta hade han icke vidare
lämnat skydd åt förrymda Malaitamän. Han hade i
stället gått med på att ta fast sådana rymlingar. Det
var en säkrare handtering. Och för resten fick han
en kardus tobak i betalning per stj^ck. Men om han
någonsin skulle »komma åt» den vite mannen — om
han träffade honom sjuk eller stod bakom honom då
han stapplade och föll inne i buskskogen — ja, då
hade han där ett huvud som skulle betala sig bra på
Malaita.
Sheldon var belåten med det Seelee hade haft att
säga honom. Den sjunde av den senast förrymda
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
