Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Jesie kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjlighet till det, så kom i land i morgon och ge mig
en handräckning. Går det inte, så skickar ni kanske
styrmannen.»
»Gärna. Kommer själv. Johnson är död, ser ni.
Har glömt säga er det. Han dog för tre dagar sedan.»
Sheldon såg efter Jessies kapten, medan denne gick
nedåt vägen svängande med armarna och under
högljudda svordomar anropande Gud om att sänka
Salo-monsöama i havets djup. Därefter fäste han blicken
på Jessie, som gungade på de långa blanka böljorna,
och där bortom i nordväst, högt över Floridaön, höjde
sig en alpliknande kedja av mörka molnmassor. Så
vände han sig mot den medvetslöse kompanjonen och
ropade på sina tjänare för att få honom inburen i
huset. Men Hughie Drummond hade icke långt kvar.
Hans andedrag voro nästan omärkliga. Genom att
lägga handen på honom kunde Sheldon förvissa sig
om att den döendes temperatur var i sjunkande. Det
måste den ha varit redan då termometern visade
hundrasju. Han hade brunnit ut. Sheldon föll på
knä bredvid honom och tjänstgossarna stodo omkring
dem i sina vita skynken, som fyste i egendomlig
kontrast mot deras svarta hud och deras
vildmansansik-ten, deras stora öronpluggar och deras blanka utskurna
näsringar. Slutligen reste sig Sheldon på sviktande
ben och så godt som föll tillbaka ned i stolen. Hur
tryckande hettan än hade varit förut, var den nu ännu
värre. Det var svårt att andas. Sheldon flämtade
efter luft. Negrernas ansikten och nakna armar voro
fulla med svettdroppar.
»Husbonde», vågade en av dem framstamma, »stor
vind komma, vind stark.»
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
