- Project Runeberg -  Äventyr /
71

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Svårtuktat folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

volver — och i nästa sekund släppte Carin-Jama sitt
tag och vacklade bakåt med en kula i axeln. I det
första flyktiga ögonblicket hade hon tänkt skjuta
honom i armen, vilket antagligen skulle ha lyckats på
detta korta avstånd. Men de andras framstörtande
hade förmått henne att i stället placera skottet i
hans axel. Det var ett ögonblick av den yttersta
fasa.

I samma ögonblick som greppet om Sheldons strupe
slappnade, slog han till med knuten näve, och
Carin-Jama sjönk till marken bredvid sin bror. Upproret
var kvävt, och efter fem minuters förlopp buros de
bägge bröderna till sjukhuset, medan de övriga
upp-rorsmakarna under sina tillsyningsmäns ledning voro
på väg till arbetet ute på fälten.

När Sheldon kom upp på verandan igen, fann han
Joan nedsjunken i däcksstolen och upplöst i tårar.
Denna syn gjorde honom mera nervös än det
över-ståndna uppträdet någonsin kunde ha gjort. En
gråtande kvinna var för honom i alla händelser en
förbryllande situation, och när nu den gråtande var
Joan Lackland, av vilken han var van att vänta sig
allt möjligt otänkbart, blev han riktigt rädd. Han
såg hjälplöst på henne och fuktade sina läppar.

»Jag ville tacka er», började han. »Det kan inte
vara något tvivel om att ni har räddat mitt liv, och
jag måste säga att...»

Hon tog häftigt händerna från ansiktet, och han såg
att det var högrödt av vrede och fläckat av gråt.

»Ni eländiga odjur!» utropade hon. »Ni har varit
orsaken till att jag har skjutit en människa, och det
har jag aldrig gjort förut i hela mitt liv.»

7i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free