Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Ett slags träning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sheldon undrade vad det kunde vara för en båt,
och Tudor framhärdade i sin tro att det kunde vara
Martha.
»Det är M inerv a», förklarade Joan bestämt.
»Hur vet ni det?» frågade Sheldon misstroget.
»För det första är det en kits. Och för övrigt
kände jag mycket väl igen rasslet i pikblocken — de ä’
för stora för fallen.»
En mörk gestalt kom gående tvärs över gården från
grinden åt strandsidan, varifrån vandraren hade givit
akt på fartyget.
»Är det du, Utami?» ropade Joan.
»Nej, missie. Mig Matapuu», blev svaret.
»Vad är det för en båt? »
»Mig tänka M inerv a. »
Joan såg triumferande på Sheldon, och han bugade
sig.
»Om Matapuu säger det, måste det väl vara så»,
mumlade han.
»Men när Joan Lackland säger det, tvivlar ni»,
utropade hon, »alldeles som ni betvivlar hennes duglighet
som skeppare. Men det gör detsamma — ni kommer
en gång att ångra all er ovänlighet. . . Där sätts nu
en båt i sjön, och inom fem minuter få vi skaka hand
med Christian Young.»
Lalaperu bar ut glas och cigarretter och den
evinner-liga whiskyn med sodavatten, och innan de fem
minuterna voro gångna, smällde det i gårdsgrinden och
Christian Young, guldbrun i hyn och mild och mjuk
både till röst och blickar och händer, kom uppför
trappan till bungalow’n och slog sig ned hos dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
