- Project Runeberg -  Äventyr /
255

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. I Buskskogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nade ut på den bredare. Sheldon stannade och
frågade Binu Charley, om han visste vart den ledde.

»Stor trädgård ligga där kort väg liten bit», blev
svaret. »All right ni vilja gå dit och se.»

»Gå sakta», varnade han några minuter senare.
»Micke nära nu den trädgård. Om någon bushman vara
där, vi taga honom fast.»

Krypande och seende sig omkring på den avröjda
planen, gav Binu Charley Sheldon ett tecken att närma
sig försiktigt. Joan kröp framåt bredvid honom och
de tittade utåt på samma gång. Den avröjda platsen
var omsorgsfullt inhägnad till skydd mot vildsvin.
Melonträdens och bananernas frukter höllo på att
mogna, och under träden växte batater och
jams-rötter. Vid inhägnaden stod en liten rörhydda med
öppna sidor, egentligen endast ett regnskjul.
Framför den satt en avtärd och skäggig bushman på huk
vid en eld. En väldig rök steg upp från elden, och
midt i den tjockaste röken var ett rundt mörkt
föremål upphängt. Bushmännen tycktes vara fördjupad
i betraktande av detta föremål.

Med en varning att icke skjuta, såvida icke det såg
ut som om mannen skulle lyckas rymma, gav
Sheldon männen från Poonga-Poonga en vink att närma
sig. Joan såg på honom med ett gillande leende. Här
var det huvudskallej ägare mot huvudskalle jägare. De
svarta begåvo sig ljudlöst till sina platser, som
anvisades dem så att de kunde samtidigt rusa ut på den fria
planen. Deras ansikten hade ett vaket och
allvarligt uttryck och deras ögon lyste av glödande extas. Ty
detta var att leva — denna lek om liv och död — och
för dem var det också det enda liv som anstod en man,

255

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free