- Project Runeberg -  Äventyr /
288

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. En nutida duell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alls vore att söka invid stranden. Naturligtvis inte.
Han närmade sig — enligt överenskommelsen — i
skydd av kokosträden. Sheldon svängde hastigt av
åt vänster för att också söka ett dylikt skydd, och i
detsamma nådde en svag bössknall hans öron. Nästan
omedelbart därefter slog kulan mot den hårda sanden
på hundra fots avstånd från honom, rikoschetterade
och flög virvlande vidare — övertygande honom om,
att hur förnuftsvidrigt och overkligt alltsammans var,
så var den ändå ett faktum. Den hade varit avsedd
för honom. Men till och med detta hade han svårt att
fatta. Han betraktade den välbekanta omgivningen
och såg utåt havet, som smått krusades av en lätt
men ihållande bris. Från det håll där Tulagi låg såg
han en skonares vita segel göra ett slag tvärsöver mot
Berande. Nere vid stranden gick en häst och betade,
och han undrade lojt var de andra kunde vara. Röken
från copratorkningen fängslade ett ögonblick hans
uppmärksamhet, sedan irrade hans blickar över
barackerna, verktygslidren, båtskjulen och bungalow’n
och stannade slutligen händelsevis vid Joans lilla
hydda i hörnet av gårdstomten.

Så fortsatte han ännu en fjärdedels mil och höll sig
därunder ständigt i skydd av träden. Om Tudor hade
gått lika fort som han, borde de ha sammanträffat just
på denna punkt, och Sheldon drog nu den slutsatsen
att den andre måste ha bestämt sig för en kringgående
rörelse. Svårigheten var att upptäcka var han fanns.
Träden stodo i rätvinkliga rader, så att han endast
kunde se inåt en smal allé i sänder. Hans fiende kunde
komma från den närmaste eller den andra i ordningen,
från höger eller vänster. Han kunde vara hundra fot

288

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free