- Project Runeberg -  Äventyr /
299

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Kapitulation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»För att göra ett slut på det ledsamma sladdret vid
kusten. Det måtte väl vara ett godt skäl, eller hur?»

Frestelsen var tillräckligt stark och tillräckligt
plötslig för att göra honom tveksam, men så kände
han åter samma ovilja som hade konnnit över honom
då han låg därborta i gräset och kämpade mot mygg och
förbannade allt vad äventyr hette, och han svarade:
»Nej — det är sämre än intet skäl alls. Jag vill
inte gifta mig med er, som om det vore bara en
nödfallsutväg ... »

»Ni är då väl den löjligaste människa i världen!»
utbrast hon med litet av sin forna häftighet. »Ni
talar först en hel hop om kärlek och giftermål med mig,
alldeles mot min egen önskan, och sedan går ni i
veckotal omkring på plantaget och ser häugfärdig ut för att
ni inte kan få mig, och när ni tror att jag inte lägger
märke till det, ser ni på mig så att jag hela tiden har
undrat när ni sist fick ett ordentligt mål, för så hungrig
såg ni ut i ögonen — och så gör ni ömma ögon åt mitt
revolverbälte som hänger på en spik — och så
utkämpar ni dueller för min skull och så vidare — och — ja, och

— och nu, när jag säger att jag vill gifta mig med er

— då sätter ni en heder i att ge mig på båten.»

»Ni kan inte göra mig löjligare än jag känner mig»,
svarade han och gned betänksamt svullnaden på sin
panna. »Och 0111 detta skall vara det traditionella
romantiska programmet — en duell för en flickas skull
och flickan faller i armarna på den som segrar — så skall
jag inte göra mig till en ännu större åsna genom att gå
med på det.»

»Jag trodde ni skulle göra det tvärt», förklarade
hon med en naivitet, vars äkthet han icke kunde

299

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 12:17:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aventyr/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free