Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byttes hans vrede i sorg och han stängde in sig i sina rum,
förbannande den dag då han träffade den lilla a delsjungfrun.
Det fanns likväl en som blef ännu mera bedröfvad öfver
hvad som händt honom än han själf och det var Adelgunda.
Då hon fick höra hvad han fått lida för hennes skull hade hon
ingen annan tanke än att hon måste göra allt hvad hon kunde
för att rentvå honom. Och hon skyndade strax till sin far och
bad honom bege sig till hofvet för att anhålla hos kungen att han
på en bestämd dag ville sammankalla alla rikets förnämsta män
och kvinnor och för öfrigt så många människor från när och
fjärran, som kunde komma, så skulle hon infinna sig för att säga
något om prinsen, som strax skulle skingra alla de kränkande
misstankar, som omhvärft honom.
Riddar Hubert reste också genast för att framföra sin dotters
budskap, och det mottogs med glädje af både konungen och prinsen.
Nu, menade de, skulle den lilla adelsjungfrun komma utan
slöja, och allt folket skulle få se att hennes ögon icke hade något
ondt att säga, och man skulle få bedja prinsen om förlåtelse för
den orätt man gjort honom.
Från alla landsändar uppbådades riddare, vasaller och deras
fruar och döttrar, och på den utsedda dagen var halfva den
stora tronsalen fylld af de ädelborna herrskaperna, under det
borgare och bönder trängdes i den andra så tätt att de knappast
hade rum för armbågarna.
När så ingen gäst mera väntades, öppnades dörrarna ännu
en gång, och den lilla jungfrun och hennes far trädde in.
Men hon möttes af förnärmade blickar, och kungens och
prinsens ansikte mörknade, ty hon bar äfven nu slöjan öfver sitt
hufvud.
Då hon kom fram till tronen, bugade hon sig djupt för
kungen, men ändå djupare för prins Sigmund, ja, så djupt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
