- Project Runeberg -  Profetiorna om Babylon och vilddjuret i Uppenbarelseboken, syndens människa, Antikrist, det mystiska talet 666, domen öfver det stora vilddjuret och skökan samt tiderna för dess fullbordan, förklarade enligt historien och skriftens utsagor /
72

(1894) [MARC] Author: Henry Grattan Guinness
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA KAPITLET. Syndens människa eller Antikrist.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

världens behärskare, åt hvilken himmelrikets nycklar blifvit
öfverlämnade, hvilken änglarne i himmelen hålla i ära
och helvetets portar frukta och hela världen tillbeder, vi
särskildt vörda, ära och tillbedja dig!”

Själfva påfvens anspråk på att vara Kristi
ställföreträdare innebär ett själf-upphöjande. Hur skulle väl
den, som ställföreträder Domaren öfver alla människor,
kunna dömas af någon bland dem? Han kan förkunna
lagar, men han själf står högt öfver alla lagar. Var
icke Kristus konungarnes Konung och alla herrars Herre?
Hur skulle då han, Kristi ställföreträdare, kunna göra
annat än att såsom sina undersåtar betrakta alla konungar,
regenter och potentater, hvilka han ju kan kröna
eller afsätta efter sitt godtycke? Hans rike är likt
solens, då däremot alla andra välden äro hans lika
ofantligt underlägsna som månen och planeterna äro i
förhållande till solen. Påfven Celestinus III gaf vid kejsar
Henrik VI:s kröning i handling uttryck för denna
öfvertygelse om sin egen öfverhöghet öfver alla monarker.
”Hans helighet påfven satt i den påfliga stolen och höll
den gyllene kejsarkronan mellan sina fötter, och kejsaren
böjde djupt sitt hufvud och kejsarinnan mottog kronan
från hans helighet påfvens fötter. Men påfven knuffade
hastigt med foten till kejsarens krona och kastade
den till marken, därigenom gifvande att förstå, att han
hade makt att afsätta honom från kejsardömet, om han
gjorde sig oförtjänt däraf. Kardinalerna togo sedan upp
kronan och satte den på kejsarens hufvud.”

”Är icke konungen af England min träl”, sade
Innocentius VI. ”Har icke Gud satt mig till en furste öfver
alla nationer att upprycka och omstörta, att förstöra och
uppbygga”? frågar Bonifacius VIII. Änglarnes budskap
om den lofprisande tillbedjan, hvilken hela världen skulle
ägna den himmelske fursten Messias, ha påfvarne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/babvild/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free