Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårdadt lefnadssätt, i Byzanz som i Pompeji, •i Alexandria och ^
Damasous såväl som i Eom ooli på Sicilien, och som vi än i dag ’
skola återse i de muhamedanska baden. — Men ega vi inga minnen
qvar från grekernas gymnasier? Ah! det vore ovärdigt att så för-
g-jita de stolta verk af den helleniska plastiken, som mer än annat
kan tala till oss omedelbart från dessa helsans tem pel, att glömma
dessa lefvande afgjutningar från palästran och dess portiker, som
en Myrons, Polyklets och Lysippos’s mejsel bevarat oss i konstverk
sådana som Diskuskastarne, Diadumenos, som lindar segerbindan
kring pannan, Apowyomerios, skraparen, de tum lande Brottarne,
Fäktaren m. fl. för att icke nämna Praxiteles’ Aphrodite, stigande
ur badet, i hvilka alla verk den grekiske konstnären synes velat
antyda, att liksom manlig skönhet ligger uti en harmonisk styrka,
så är den högsta qvinliga älskvärdhet oskiljaktig fran den mest
idealiska — renlighet.
M åhända skall den skildring, vi här gjort af grekernas bad,
huru ofullständig den än är, synas alltför om ständlig i en liten
uppsats, der vi’ skulle undersöka det s. k. romerska badets väsende.
Med afsigt upprepa vi så kallade romerska bad, ty till sitt väsende
var det ej mera rom erskt i sjelfva Eom än det nu för tiden är
det i Ham burg eller Dresden. Så till namn som hela anordning,
att icke säga till material, var romarens bad, som vår tid sökt kopiera,
taget från grekernas balaneion, under det den sednare utveckling af
detsamma, som vi känna under namn af romerska i/ieraer, var ett
försök under kejsartiden att i Eom öfverglänsa det afundade men
smädade Grekland genom verk, som skulle lem na det grekiska
gymnasiet långt bakom sig. I fraga om väldiga proportioner,
arkitektonisk rikedom och praktfull oruering har man utan tvifvel
lyckats häri, men ännu står man villrådig öfver den tanke och plan,
som varit ledande vid uppförandet af de byggnadsunder, som van-
ligen benämnas Eom erska bad. De ärö sedan ett artusende vqrdne
till stoft och de försök forskaren gjort att restaurera och förklara
dem äro långt ifrån tillfredsställande och tjena blott att ytterligare
befästa den känslan, att rom aren aldrig rätt fattat den idé, som låg
till grund för grekens gymnasium.
Innan medgång, öfvermod och soldatvälde förderfvat den gamla
romerska folkandan, var romarens lif så enkelt och tarfligt, hans
behof så små och hans intressen så begränsade, att grekisk bildning
syntes honom vara en förderflig styggelse, från hvilken han i det
längsta höll sig fjerran. Men så mycket större lockelse hade de
grekiska koloniernas rikedom för hans alltm er växande roflystnad,
och de efter hand underkufvade handelsrepublikerna i Syditalien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
