Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Slaget i Sista Styfverns trappor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mognare åldern, illusionernas dödgråfvarc, bar nog sina
oollskoflar för öfvermodet, liksom för andra bättre eller
sämre känslor, hvilka den rymliga själen innesluter.
Författaren bar för sin del funnit, att de af hans
skolkamrater, hvilka, med bjerna och hjerta fyllda af de
gamla kämpasagorna, sökte bilda sig efter de heroiska
mönstren samt likna dem i styrka ocb mod, till största
delen blifvit raske och oförskräckte män, då deremot
flertalet af de s. k. beskedliga gossarne, hvilka greto
för den minsta skråma och sqvallrade om allt som ej
behagade dem, framgent visat sig som veklingar,
opålitliga och krypskyttar under hela lefnaden.
Det är icke med hufvudet bittida och sent i mammas
knä man uppfostras till kraftfulle män. Af morsgrisar
blifva inga Götha lejon, och man gör inga hjeltar
der-igenom, att man »skrämmer barn för busen». Pojken
bör fö uppvexa fri oöh oförhindrad att deltaga i sin
ålders nöjen, aldrig beröfvas umgänget med lifliga, om
också något ostyriga, kamrater. Moralens bud blifva
ej derföre åsidosatta; ty mera oblandade sanningar
Annas ej, än dem ett barn får höra af sina lekkamrater,
emedan deras omdömen alltid äro omutliga samt deras
begrepp om rätt och orätt alltid klara och lättfattliga.
Derföre ser man också i skolorna, t. ex. vid premiers
utdelande åt de flitigaste, hurusom lärarne alltid
öfver-lemna bestämmandet deraf åt skolungdomen sjelf,
öf-vertygade derom, att dess omdömen och beslut flyta ur
den strängaste rättskänsla; och aldrig går den förtjente
miste om sin belöning, äfven om denne i andra
afseen-den icke förstått att* vinna sina kamraters sympatier.
Hos barn är den personliga oviljan ett och det
objektiva omdömet ett annat. Högst sällan, om ej aldrig,
inverkar den förra på det sednare. Författaren minnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
