Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visserligen, att resens fötter qvarstodo vid dörrtröskeln,
men deremot att hans hufvud och hals sträckte sig fram
emot stället, der han satt, liksom hufvudet på en drake.
Ju mera han såg derpå, desto mer tyckte han, att det
rysliga hufvudet närmade sig.
Adolf tillslöt ögonen och vände sitt hufvud åt sidan.
Han ville ropa, men rösten svek honom.
»Gosse, gosse! akta dig för muraren!» ljöd det
oupphörligen i hans ögon.
»Nå, hvad glor ni på?» hördes kyparen fråga; »kom
in i köket . . . här år ingen stekugn.»
Hade kyparen med mera uppmärksamhet betraktat
murarens gapande mun och utsperrade ögon, skulle
han hvarken hafva saknat ugnen eller de brinnande
kolen.
När slutligen Adolf vågade öppna sina ögon, var
muraren försvunnen. Han uppsteg för att gå in i det
rum, hvaruti de båda kopparslagarne slagit sig ned,
men råkade i sin tankspriddhet nalkas den dörr, som
ifrån källarsalen bar till det derinvid befintliga köket.
Dörren stod på glänt och fräsandet af stekpannor
hördes tydligen derifrån; men igenom fräsandet trängde
den hemska rösten till hans öron.
»Herr kypare! hvad heter den der vackra välklädda
gossen, som sitter derute i källarsalen?»
»Han, som satt vid dörren derute?» yttrade
kyparen.
»Ja.»
»Han är son till kopparslagar Brundström.»
»Jaså ... är han ensam?»
»Hvad rör det er?»
»Hå kors, jag . , . jag tyckte det var underligt, att
en så liten gosse går på källare.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
