Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fosterfadern och fostersonen voro na ate i fria luften,
tagande vägen åt Norr. Adolf fattade
kopparslagarens hand, slöt sig nära intill honom och såg sig
oroligt omkring åt alla sidor af de gator de passerade.
»Du har feber, gosse!» ropade kopparslagaren; »din
hand bränner som eld.»
»Det var så qvaft inne på källaren,» svarade Adolf.
»Tyckte du det?»
»Ja, pappa!»
»Det var roligt att träffa en bekant.»
Adolf hade också träffat en bekant, men det tyckte
han icke var roligt.
»Pallin är en af våra bästa kopparslagare . . .
för-tjenar pengar; men gnider inte på styfvern,» försäkrade
Brundström; »spekulerar på att bli ålderman ... ni
nå, min röst har han.»
»Jaså.»
»F-n tog vår murare, Adolf.»
»Gifve Gud, det vore så väl!» sade denne för sigsjelf*
»Men vi ska väl träffa bonom någon gång.»
»Det ska vi akta oss för,» mumlade Adolf mellan
tänderna.
Vår hjelte på hemvägen var på långt när ej
densamme som på bortvägen.
Så går det, när man träffar ett halft öra, i stället
för två stora himmelsblå ögon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
