Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det dr jag öfvertygad om, ty, ser du, min bror»...
»Är du också öfvertygad om, att det ftr den hår
gränden vi skola gå in i?» inföll Axner, i det han
från Johannis plan vek af in i en smal och mörk
gränd.
»Visst är det så,» svarade Hök.
»Men jag tviflar på det.»
»Ser du så lankspridd du är,» yttrade Hök; »hade
du lårt dig spela schack, så skulle du knappast hafva
vetat hvad tankspriddhet år en gång.»
»Jo jo, nu känner jag igen, att det är Bödelsbacken;
du har varit hår lika många gånger som jag.»
»Ja, visst är det här Bödelsbacken . . . ack du, din
Confucius!»
»Hör du, bror Hök, du är stor schackspelare och
andå är detta inte Bödelsbacken, utan det är först nä*
sta gränd.»
»Ja, min själ, hat icke du rätt . . . jag gick och
tänkte på någonting helt annat, jag,» svarade Hök, för*
lägeu öfver den schackvnatt, som så oförvänladt drab*
bal honom.
De båda vännerna gingo iti i den rätta gränden och
inträdde genom en låg portöppning till ett vid den
brantaste sluttningen af Bödelsbacken beläget litet och
förfallet trähus. Letande sig fram i den kolsvarta
farstun, nalkades de en eländig, halfmurken dörr, som
genast öppnades, innan de ännu med händerna hade
vidrört densamma, ty Höks mot golfvet dunkande trä*
ben gjorde alla dörrknackningar obehöfliga.
En matt ljusstråle trängde ul i farstun och en
qvin-na visade sig i dörren.
»Är det herrarne?» frågade hon halfhögt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
