- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
410

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

medgifvit några fria utandningar, hvilket icke gcrna
är troligt, skulle likväl den unge läkarens
bemödanden derutinnan varit fåfänga. Hvad han nu inom
några minuters förlopp fått sig bekant, var icke af den
beskaffenheten, att det med några andetag kunde
absorberas.

»Ack, hur förändradt förefaller mig ej allt härinne!»
började ånyo Pauli, under fortfarande berusning;
»le-jonhufvuna på tapetborden vid taket löpa omkring för
mina ögon, liksom en ring af dansande englar . . .
Ack! hvarest kärlek är, der är äfven Gud, säger ett
Ryskt ordspråk . . . hvilken stor sanning ligger ej
der-uti! . . . men hur är det fatt med dig, Adolf?» frågade
han, närmande sig sin vän; »du ser så upprörd ut...
har gudabilden förtrollat äfven dig? . . . akta dig,
min vän . . . jag skulle förbanna min egen skugga,
om den vågade se upp till samma stjerna, som jag
utvalt till min för tid och evighet!»

Axner vände sig om och bjöd till att le.
Hundrade gånger hade han sitt hjertas hemlighet på läpparne;
men om han också icke fruktade för att förlora sin
vän, så tillät honom ej hans hederskänsla, att yppa en
bonom anförtrodd hemlighet, hvars röjande dessutom
på något sätt kunde skada furstinnans anseende.

»Du såg, hur hon rodnade emot mig,» sade Pauli;
»den q vinna, som rodnar vid en mans blick, kan icke
vara kall för denne man . . . hon älskar mig, jagar
säker derpå . . . Axner, min bror, min ungdomsvän!
du förde lyckan, förde himmelen till min boning!»

Pauli gick ej, han dansade på golfvet. Gipsbysterna
på byrån och marmorvaserna på spegelbordet nickade
och gungade vid hvarje steg atleten tog. Slutligen
ryckte han ned från väggen tvenne floretter, af hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:41:18 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/baflickaou/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free