- Project Runeberg -  Flickan i stadsgården. Novell /
415

(1847) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grande hafva blifvit den oöfvervinnelige halfgudens
tretionde underverk.»

»Och likväl leder jag honom vid det sköraste band i
veriden och utan att jag ens behöfver hålla i bandet.»

»Och detta märkvärdiga band är?»

»En dröm.»

»Ja, det var sannt det, den der drömmen, du talte
om för mig i går.»

»Denna dröm är hans olycksöde . . . utan att ständigt
vara mig nära, skulle han duka under för denna dröm
. . . utan mig, hade han för längese’n varit vansinnig...
jag är lika nödvändig för hans förnuft, som luften för
hans lungor» . . .

»Kanske, när allt kommer omkring, så är det denna
dröm du har att tacka för det att vidundret numera
icke längre stämplar emot dig?»

»Nej, det tror jag inte . . . hustruns död hade
förkrossat honom och han begråter ännu i dag sitt
uppförande mot henne . . . hämnden var för alltid slocknad
i hans själ . . . men han tillhör en af dessa okufliga
naturer, hvilka känna sig förödmjukade af de tjenster,
som bevisas dem af sådana personer, till hvilka de
fordom hyst ovilja eller hat . . . derföre tror jag, att
han icke skulle följa mig så enträget och tjena mig så
troget, om han ej ansåge sitt timliga och eviga väl
helt och hållet beroende af mitt lif . . . Så länge jag
lefver, ser han sig endast sväfva mellan himmel och
afgrund; men i samma stund jag doge, skulle han anse
sig förlorad, fördömd. Han tjenar mig lika mycket af
egennytta som af kärlek . . . men jag är djupt rörd af
hans oupphörliga tillgifvenhet och uppmärksamhet mot
min person, och derföre skall jag aldrig öfvergifva
honom, så länge jag lefver.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baflickaou/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free