- Project Runeberg -  Under Furor och Palmer /
103

(1916) [MARC] Author: Alfred Bergin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX kapitlet - I Bitterna helgedom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de voro ju pastorer i Bitterna pastorat på den tid, då jag var
hemma där.

Bitterna pastorat består af så där 2,500 medlemmar och
omfattar tre församlingar, Bitterna, Vedum och Elings. Litet fler
personer för två pastorer att vårda än i min församling i
Lindsborg. Kyrkorna ligga inte längre isär än att man kan lätt gå
till fots från begge prestgårdarna till hvilken som helst af dem
och det skedde också fordomdags. Folket är mycket kyrkligt
och det finnes inga separatister inom pastoratet. Börjeson i
Vedum försökte att föra in valdenströminanismen för längesen
och Lindblad i Kartegården lät upp sitt hus för friare möten,
men det blef inte mer. Sylven och Högman höllo
bibelförklaringar i skolhusen och ledde församlingarna så väl, att det fanns
intet behof af frikyrklig verksamhet. Man går ock till
kyrkan än rätt allmänt. Hafva bara prästerna i detta pastorat
något andligt lif och något nit om sina församlingars andliga
välfärd, så är inte heller farligt att något nymodigt insmyger sig,
ty folket här är upplyst och sansadt och kyrkligt. Gud
välsigne vännerna i hembyggden!

I Bitternas helgedom.



Det kändes underligt att bestiga predikstolen i Bitterna.
Kyrkan var full af folk. Många voro ju mina lek- och
barndomskamrater, fastän jag nu inte kände en enda af dem.
Botbergas stol var fullsatt i dag som den brukade vara på den tid,
då äfven jag fick stå där. Sitta fick jag sällan utan några
gånger, då vi sutto innerst och pappa lyfte upp mig i fönstret, ty det
var inte sittplats för flera än de gamla. Gångarna voro fyllda
och man satt ända fram på altarrunden. Sista gången jag var
uppe på denna predikstol var år 1881, då jag satte upp några
blommor där, dagen före vi skulle konfirmeras. Huru god hade
inte Gud varit mot mig sedan den tiden och huru litet visste jag
inte då, om det öde som mig förelåg. Litet kunde jag då ana
att jag innan nästa uppträdande här skulle hafva rest öfver
hela Norra Amerika, varit pastor i så när 20 år och därjämte
hafva besökt nästan alla länder i Europa och varit ända till Berlin,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 21 22:45:31 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bafurpalm/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free