Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XX kapitlet
- Från Botberga förbi Tolanda till Bragnum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadiga västgötasinne tog dock allt lugnt och han fann sig i
omständigheterna. Man pratade dock om pojken från
Nolängsled och funderade allvarligt, om det var sant, att han var
så rik och om han kunde ha fått så mycket rikedom på ärligt
vis. De liksom befara ännu därhemma, att den som lyckats att
förvärfva stor rikedom i Amerika, han har farit fram med
orättfärdigheter. Men som de sågo att han inte såg högfärdig
ut och hörde att han inte skröt af sin rikedom, så liksom trodde
de, att han kanske var ett undantag från regeln. Vid
gudstjänsten i Bitterna träffades vi och sedan en dag senare i
Göteborg, hvarpå vi reste hem och han, som ej kunde komma på
vår båt, köpte sig biljett två veckor senare och for att hälsa
på sin hustrus släktingar i Östergötland.
Från Botberga förbi Tolanda till Bragnum.
På återvägen från Botberga till Bragnum foro vi öfver
Tolanda. Strax vi lämnade Botberga foro vi förbi pastor A. J.
Rydéns broders hem, där han i Västergötlands härliga bygder
framlefver ett tråkigt ungkarlslif, fastän han varit i Amerika
åtskilliga år och står sig väl. Litet senare foro vi förbi skolan,
där jag tillbragt så många af mina barndomsdagar. Huset var
detsamma som för trettio år sedan, men såg mycket mindre ut
nu, än det gjorde då. Söder om skolan låg Karla Östergården,
där Smokydalens i Kansas förste svensk var född och uppväxt.
Man mindes Anders Bengtson Carlgren mycket väl och jag fick
höra hans lefnadssaga berättas af släktingar som besökt honom
sedan han kom hem från Kansas och medan han hade tankarna
klara och bodde i sitt ungkarlshem vid Mösseberg.
Något längre mot söder låg en plats som jag kände igen,
emedan jag där arbetade som lilldräng en tid. Att jag
särskildt mindes platsen berodde kanske mycket därpå, att då jag
kom för att begära min lilla lön för arbetet, så var min
husbonde vid sådant sinnelag, att han rusade upp från bordet och
tog en stol och slog mig i hufvudet med och körde ut mig. Jag
har ju förlåtit honom för det, men svårt var det att göra det,
ty jag tyckte att det var så orätt och så uselt handladt. Han
var med vid kyrkan och hälsade mycket vänligt. Han hade väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0111.html
