Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAHL. Hur mycket kan en arbetare förtjena
om da’n?
AXELSON. Då farleden är öppen, kan man
dreja in cirka två r:dr på dan utom sportler för
skålverkningen. En frisk och ordentlig karl kan således
berga sig ganska godt och ändå ha en vacker
besparing för gamla dagar. Jag har känt brukspatroner
jag som förtjent femtio riksdaler om dagen, men
ändå inte haft något sparadt för ålderdomen. De
ligga sin mesta tid i Stockholm, roa sig och sköta
affärerna på afstånd, ska’ jag säga. Se’n klaga de
öfver dålig afsättning på jernet; men yrket måste
vä! inte vara så dåligt heller, ty aldrig har jag hört
någon bruksinspektör klaga.
JÄ.GER (till Dahl). Förstår du piken?
DAHL. Nä, hvad sysselsätter ni er med om
vintern?
AXELSON. Med hvaijehanda. När jag var ung
och ogift, ty, ser ni, jag har i tjugu år varit
jern-bärare, tog jag om vintern fjenst hos bryggare, men
se’n blef jag strumpväfvare tillika. Jag skrattar åt
mig sjelf, när jag sitter i väfstoln och svänger
skottapolen med en hand, van att handskas med
jern-s tången.
JÄGER. Nä, får du tid att läsa något?
AXELSON. Klent med den saken, Gudnås!
Och det är ju bra det? — jag såg häromsistens i
bladet, hurusom de bättre klasserna alltid grumsa
öfver att sämre folk skola lära. sig läsa. Hvarför
grumsa de? Ä’ de rädda för att bli slagna på
fing-rarne af oss? i sådant fall vore det inte rådligt att
lära en jembärare läsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
