Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Begrafnings- och bröllopsklockor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vanliga hårda uttrycket, som var den enda bristen i ett eljest
fullkomligt skönt ansikte, hvars klassiska drag påminde om en antik
grekisk staty. Rodnaden på hennes kinder förhöjde hennes
älskliga utseende, och hennes blygsamt sänkta ögon gåfvo hela
gestalten en jungfrulig skygghet, som gjorde den utomordentligt
tilldragande. På hufvudet bar hon den diamantkrona, som alla
ryska storfurstinnor bära vid sin vigselceremoni, och därifrån
nedföll en lång hvit spetsslöja, som var uppfästad med några
kvistar af orangeblommor och myrten.
Hennes klädning var af silfvertyg, och från hennes skuldror
nedhängde en lång, med hermelin fodrad mantel af guldbrokad, hvars
släp uppbars af åtta höga hoffunktionärer. Denna mantel hade
varit föremål för mycket diskuterande. Vanligen bära de ryska
storfurstinnorna på sin bröllopsdag en mantel af karmosinröd
sammet, men här gällde det kejsarens brud, och man ansåg, att någon
skillnad måste göras, ehuru det icke fanns något prejudikat för ett
sådant fall. Till sist beslöt man att göra manteln af guldbrokad,
men att icke brodera den med de svarta örnarna, som pryda den
af suveränerna vid deras kröning burna kejsarmanteln.
Alexandra Feodorovna bar äfven om halsen och på
klädningslifvet krondiamanterna, som endast monarkens gemål äger rätt
att bära.
Bakom brudparet gick änkekejsarinnan, hvilken, alltid modig,
hade ålagt sig denna stora själföfvervinnelse att uppträda vid sin
sons bröllop. Hon stödde sig på sin faders, den åldrige kungens
af Danmark, arm och gick beslutsamt fram på pliktens väg,
städse trogen sina monarkiska plikter; men hennes rödsvullna
ögon och lefnadströtta och förtviflade blick förrådde den inre
kamp hon kämpade. Konungen lutade sig ömt ned öfver henne,
och det var rörande att se denne åldring söka hålla modet uppe hos
sitt nedbrutna barn och stödja henne i hennes stora sorg.
Efter kejsarinnan och hennes far följde en lång rad af
utländska kungligheter, främst bland dessa drottningen af Grekland och
prinsparet af Wales. Den blifvande konungen af England, Edvard
VII, hade varit synnerligt verksam under de veckor, som förflutit
efter Alexander III:s död. Han hade tagit ledningen af alla
till hans nevö tsarens förmälning hörande anordningar. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
