Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Första och andra riksduman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innan han återvände till Tsarskoje Selo. Så synnerligt glad var
icke denna måltid, ehuru man var allmänt ense därom att
ceremonien aflupit mycket lyckligt; men Nikolaus tycktes vara förargad
öfver den skenbara brist på respekt han tycktes finna i den till
bondeklassen hörande gruppen af deputerade; åt socialisternas
fientliga hållning hade han icke skänkt någon uppmärksamhet.
Han uttalade sitt beklagande, att så många advokater blifvit valda,
och sin förhoppning, att valet af president skulle bli ett klokt
sådant och falla på en person inom det konservativa eller
regeringspartiet.
Men detta skulle ej blifva händelsen. Redan från första dagen
visade det sig tydligt, att duman var afgjordt fientligt stämd mot
ministären och att den ämnade med allvar utföra sitt värf att
deltaga i landets styrelse.
Presidenten, som valdes med stor majoritet, var en man af
fläckfritt rykte och en af de mest framstående inom advokatståndet i
Moskva, herr Muromtsev. Han hyste utprägladt liberala åsikter och
var en person, som äfven åtnjöt sina motståndares aktning. Varm
anhängare af en konstitutionell styrelse, ämnade han göra sitt bästa
för att få en sådan införd i Ryssland och stärka suveränens makt
genom att söka förmå honom att dela denna med en ansvarig
ministär. Han var idealist såväl till temperament som af öfvertygelse
och hade med hänförelse hälsat de löften, som gifvits af Nikolaus
II, hvars uppriktighet han aldrig ett ögonblick betviflat. I viss
mening tillhörde han det parti, som kallade sig oktobristerna,
eftersom det kallats till lif genom manifestet af den 30 oktober, ehuru
han officiellt räknades till de avancerade liberala. Han var i grund
och botten en hedersman och ägde utom andra talanger gåfvan af
en sällsynt vältalighet, som gaf honom betydande inflytande vid
domstolarna, så mycket mer som det aldrig fallit honom in att söka
försvara en dålig sak.
Hade kejsaren erkänt Muromtsevs egenskaper, och hade han
samtyckt till att begagna sig af dennes stora förmåga, är det
sannolikt att den våldsamma agitation, som skakade landet under de få
korta veckor den första riksduman fick arbeta, skulle tagit en annan
riktning.
Såsom är vanligt i Ryssland, där hvarje nytt försök omfattas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
