Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Utrikesdepartementet under Nikolaus II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alexander II:s personliga vänner, och han blef gift med en grefvinna
Sjuvalov; hans broder var chef för den nuvarande kejsarens
hof; hans familj hade alltid stått i nära förbindelser med tronen;
hans syster, furstinnan Hatzfeld Trachenberg, hade varit
hofmästarinna hos kejsarinnan Fredrik af Tyskland. Han hade
därför all rätt att hoppas bli ambassadör, och hans utnämning
till posten i London väckte därför icke någon öfverraskning, icke
ens något klander bland hans ämbetsbröder. Han är en man af
oklanderligt väsen, angenäm och utomordentligt bildad och verkar
nästan som en engelsman. Han talar engelska utmärkt och
nästan utan främmande brytning. Han anses icke såsom något
snille, men han har takt och förstånd att icke försöka spela en
roll, för hvilken han icke är lämpad. Att personligen ingripa
i politiska frågor faller honom icke in, men han fullgör alltid
troget de order han får, utan minsta försök till jämkningar. Han
är en grand seigneur och såsom sådan i sitt rätta element i London,
där denna egenskap är högre skattad än någonstädes, och
dessutom älskar han England, engelska societeten och engelska
förhållanden. Det vore skada, om enskilda familjeförhållanden
skulle, såsom det hviskas i Petersburg, nödga honom att anhålla
om sitt återkallande, och det blefve svårt att finna en
efterträdare till honom, ehuru det är allmänt bekant, att Isvolskij
anser sig äga vederbörliga kvalifikationer härför.
Om våra öfriga ambassadörer har jag föga att säga. De i Berlin,
Rom och Madrid äro hvad man på franska kallar des diplomates
de carrière, som steg för steg stigit i tjänsten och genom strängt
arbete vunnit sin anställning. Krupenskij, som nyligen
efterträdt furst Dolgoruky i Rom, hade några år varit
legationsråd i London under baron de Staal och var där synnerligen
omtyckt, ehuru han icke mycket deltog i sällskapslifvet. Han är
en angenäm, oförarglig, synnerligen belefvad man, som väl
försvarar sin plats inom societeten. Han är en prydnad i hvilken
salong som helst och nästan lika elegant som hans uniform är rikt
broderad. Hans näsa är lång, hans ansikte smalt, hans kunskaper
i franskan utmärkta och i italienskan begränsade. Hans hustru
är af österländskt ursprung och kanske icke något ideal för
en ambassadörska, eftersom hon saknar nödig världserfarenhet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
