Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Något om Lindsborgs konstlif. Af prof. Birger Sandzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L I N I) S B O R G
lit i korridoren. Gumman var emellertid den
första, som besåg nr 112 den dagen och,
sanningen att säga, äfven den sista. Äfven om hon
något tålte ’skrattas åt’, sä förtjänade hon dock
liksom Lotta Svärd ’mera hedras ända’.
"Det vardt afton. Solen gick ned i blod. Hur
kunde den annat efter att hafva åsett vart
nederlag? Lotave stod i det längsta utanför nr 112
och ’såg som den, som söker, ser’. När sä hela
skaran ’dragit förbi, de första som de sista’, mot
’auditorium’ för att höra på kvällkonserten, och
ingen vidare hedrat nr 112 med sin närvaro, dä
gick Lotave upp på sitt rum. Han var mäkta
vred och besvarade icke knackningar eller de
höf-ligaste frågor. Senare pä kvällen, just som
extratågen skulle afgå, hölls krigsråd pä mitt rum.
Hur i all världen skulle man fä folk pä
utställningen? Lotave föreslog, att vi skulle spränga
extratågen med de otacksamma människorna i
luften. Malm, anseende förslaget i och för sig
själft godt, menade dock, att man nästa dag
lämpligare kgnde placera skyltvakter med laddade
gevär vid stora trappuppgången till Bethany
College. Alla, som passerade stora ingången, skulle
anhållas och vänligt men bestämdt uppmanas att
välja mellan konstutställningen och en
ögonblicklig död. Äfven detta förslag ansågs godt.
Omsider beslöts dock att till att börja med försöka
mildare medel, äfven om folket ej gjort sig
förtjänt däraf. Att de med eller mot sin vilja skulle
se, hvad som fanns i nr 112, det hade vi alldeles
klart för oss. Vi beslöto omsider att trycka lappar
för att annonsera utställningen samt att trycka
dem i så riklig mängd, att de skulle dränka bela
staden. Dessutom skulle härolder placeras i
närheten af nr 112, hvilka med kraftiga rop skulle
kalla mängden till konstens tempel.
"Sagdt och gjordt. Nästa dag nied dess
extra-täg och folkskaror kom omsider, och den bar seger
i sitt sköte. Fram pa eftermiddagen hade alla
människor en eller flera af våra annonslappar i
handen. Att kasta dem ifrån sig hjälpte icke.
Mrn försågs ögonblickligen af en af vara
utskickade med en ny. Antingen det nu berodde på
den kraftiga annonseringen eller utroparna eller
en mild försyns ledning, faktum var, att strömmen
råkade vända sig mot nr 112. Hela eftermid-
dagen och kvällen var salen bokstafligen packad
med folk. Lotaves anlete sken klarare än min
vin-tersolnedgång pa väggen. Han och Malm och
undertecknad gingo omkring och voro älskvärda
och tjänstgjorde som ciceroner och
tafvelkatalo-ger. Uppmuntran vankades också. En äldre
herre, som pa väg till Kalifornien fran New York
rakat läsa om vara konserter i en tidning och
gjort en afstickare hit till Lindsborg för att
hvila ut en dag, kunde ej nog förvåna sig öfver
att härute pa prärien finna en ’riktig liten
modern konstutställning’. En dam tyckte, att
Lotaves ’Sommarnatt’ var ’rysligt söt’. Lotave
kände sig rörd och tacksam. Kritik undgär man ej
heller i denna stygga värld. En vördig fru
tyckte, att byxorna och stöflarna pa hufvudfiguren i
Lotaves stora duk voro tämligen tartliga, äfven
om de, såsom hon hört, voro ’symboliska’."
Sedan detta första försök hafva med ären våra
utställningar både hvad kvantitet och kvalitet
angår märkbart förbättrats. Förutom målningar,
finnes numera en betydande grupp af grafisk konst,
stundom en mindre afdelning för skulptur och
konsthandtverk. En elevutställning anordnas
också i den mån utrymmet medger. Sedan 1914
bäres det ekonomiska ansvaret för utställningarna
af den 1913 bildade "Smokv Hill Art Club",
som, ehuru hvarken synnerligen manstark eller
penningstark, genom tafvelinköp, föreläsningar
o. s. v. uträttat mycket för det allmänna
konstintressets höjande.
Bethanys årliga utställningar atnjuta numera
ett rätt stort anseende, våra bästa amerikanska
och svensk-amerikanska konstnärer skicka med
nöje sina alster att exponeras i vårt lilla
Lindsborg, och de bästa konsttidskrifterna bevärdiga
utställningarna langa recensioner. Förutom de
årliga utställningarna på våren hallas då och da
separatutställningar af enskilda konstnärer eller
specialutställningar af konstföreningar. Bland
dessa sistnämnda vilja vi exempelvis nämna
Sene-felderkluhbens i London utmärkta litografiska
utställning för tvä år sedan.
Tack vare den i McPherson bosatte
konstkännaren och samlaren Carl Smalleys välvilja har
Bethany i flera år haft mycket värdefulla grafiska
utställningar. Etsningar, kopparstick, träsnitt
och litografier af äldre och nyare mästare utstäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
