Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bantings kur bedömd ur medicinsk synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa medel, till stor del sedan lång tid
bepröfvade och ej sällan efter längre bruk
tillfyllestgörande, äro dock till sin verksamhet
underordnade det s. k. Bantingska systemet. Såsom
hjelpmedel vid den dietetiska kurmetoden bibehålla de
likväl alltid i mer eller mindre mån sin betydelse.
Den andra uppgiften, hvilken, enligt hvad
ofvan är nämndt, måste lösas, för att vinna det
åsyftade ändamålet, är att tillförseln af nytt
brännmaterial inskränkes, tills det i kroppen anhopade
fettet hunnit förtäras. Ehuru rigtigheten af denna
princip är allmänt erkänd, kan man dock
ingalunda påstå att densamma förr än under sednaste
tider i praktisk tillämpning vunnit det afseende
den förtjenar. Konseqvent genomförd innefattar
den ett förbud mot eller åtminstone en
inskränkning af respirationsmedlens användande. Med
andra ord tillförseln af fett, socker och sådana
ämnen, som vid matsmältningen öfvergå till
socker t. ex. stärkelsemjöl och vextgummi m. m. (se
tabellen pp. 32—35) måste betydligt nedsättas.
Celsus har redan för 800 år tillbaka på rent
empiriska grunder anbefallt magra personer
förtärandet af ”pinguia et dulcia” — feta och söta
ämnen — samt afrådt feta personer derifrån. Den
gamle romerske lärdes åsigt har också sedermera
ingalunda fallit i förgätenhet. Bland andra
åberopar t. ex. Gerhard van Swieten (1700—1772),
i sina berömda kommentarier till Boerhaves
Aforismer, detta yttrande och sökte att efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
