Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ — 288 —
Dubois de Thainville. Då dejen, ehuru han gerna önskade återställa
freden med Frankrike, vägrade konsuln att komma i land, innan
han ingått uppå vissa fordringar, anmodades Svenske
generalkonsuln Norderling att medla för ändamålet.
Dejens anspråk var, att Franske konsuln, lika med andra
konsuler, skulle betala inträdes skänk, såsom konsul, samt att ali
Al-gierisk egendom seqvesterad uti Frankrike genast skulle frigifvas.
Fransyske konsuln deremot påstod, att alla i Algier qvarhållne
Fransmän genast skulle få rätt att hemsegla med fregatterne,
se-qvestern upphäfvas å de Franska kapare, som funnos uti Algiers
hamn, ersättning, lemnas för värdet af deras uppbringade priser och
för ali Fransysk egendom, som blifvit plundrad under konsulns
frånvaro, och en serskild skänk af ett lefvande lejon, m. m. tillställas
kejsar Napoleon. Sedan Norderling, i 6ch för denna underhandling,
gjort 6 serskilda resor emellan dejen i palatset och konsuln på
Fransyska fregatterne, lyckades det honom slutligen att medla fred
emellan Algier och Frankrike.
Efter denna underhandling, hvilken förskaffade Norderling ett
visst förtroende hos den gamle, grymme dejen Ali, begärde och
erhöll Norderling tillåtelse, att i penningar få betala Sveriges afgift
för två år med 24,000 zekiner, hvilket förut blifvit honom vägradt.
Han erlade afgiften genom vexlar på Marseille till Judar i Algier,
och erhöll dejens egenhändiga qvitto för åren 1223 och 1224, eller
till och med den 25 Maj 1810. Och som två-års skänken skulle
utbetalas för år 1812, drog Norderling vexlar på sitt nya ombud
i Marseille, handelshuset Wessenbergh & Mollis, och anskaffade
sålunda sitt behof 250,613 francs.
År 1812 betaltes sålunda den vanliga biennal skänken; men då
dejen fordrade att bekomma afgiften för detta år, enligt traktaten,
icke uti penningar utan i Svenska varor, och sådant, under det
Sverige var inveckladt uti krig med England, icke lät verkställa
sig, blef Norderling, jemte de öfrige i Algier varande Svenskarne,
hotad med slaf-arbete, hvilket han likväl undgick; men han blef jemte
hela sitt hus, förklarad för gisslan, till dess de fordrade artiklarne,
bestående mest uti krut och tågvirke, hunno ankomma. Att
general-konsul Norderling undgick den misshandling, hvarmed han
blifvit hotad, hade han till en del att tacka Schultze och Engman,
hvilka just då lyckats förfärdiga något, men godt krut.
Detta år utsändes 8 Algieriska örlogsfartyg, hvilka,
hufvudsakligen bestämda emot Tunis, äfven hade befallning att uppbringa
andra nationers, äfven Svenska handelsfartyg. Ali pascha trodde
nemligen, att, om han uppsnappade Svenska priser, han derigenom
skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
