Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fredsverket emellan Sverige och Republiken Algier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 339 —
ter honom, hade stupat; general Rulhières erhöll då befälet och
beredde sig att storma slottet (kabah) på den högst belägna delen
af staden; men nu begärde invånarne att få gifva sig, hvilket
beviljades. De öfvervunna behandlades med mildhet, och ingen annan
skatt ålades dem, än att förse Fransyska hären med dess
nödvändigaste behof. Detta hade den verkan, att anförarne för flera
stammar ifrån landsbygden instälde sig hos general Valée och
underkastade sig Franska öfverväldet. Alla hade öfvergifvit Achmet,
hvilken, jemte sin närmaste man (kalifa) Ben-Aissa, flydde till
bergs-trakterne.
Fransyske hären återtågade i slutet af Oktober månad, sedan
en besättning af 2,500 man blifvit qvarlemnad i Konstantineh, under
befäl af general Negrier.
Medan ofvanbeskrifne lyckliga tåg till Konstantineh förskaffade
Frankrike väldet öfver de östra lanskapen, jemte många stora
handels fördelar, beröfvades Frankrike genom freden i Tafna, som
Bugeaud afslutade med Abd-el-Kader, alla de eröfringar, som
detsamma under 7 års tid gjort uti mellersta och vestra orterna.
Sultanen af Marocco, Abd-el-Rahman, hade redan 1830 försökt
tillegna sig staden Tremezen, hvarförutan hans slägting Mulay Ali,
genom penninge utdelningar, förskaffat sig många anhängare uti
landskapet Oran. Maroccanska härfördelningar voro redan
sammandragna vid Algieriska gränsen. Ett hemligt förbund till inbördes
understöd afslöts emellan Abd-el-Kader och sultanen, hvilka
räknade slägtskap med hvarandra, på grund deraf, att begge ansågo sig
härstamma från Mahomet.
Med bistånd från Marocco inryckte nu Abd-el-Kader uti Algier,
tillsatte sin broder El-Hadschi Mustafa till bej uti Medeah, med
befallning att uppbära skatt uti Blidah, hvilket likväl, enligt
fredslutet i Tafna, tillhörde Frankrike, och var beläget endast 5
geografiska mil ifrån staden Algier.’
Emiren, som insåg, att han med general Valée ej kunde
genomdrifva sina planer, afsände sin förtrogne sekreterare
Mulad-ben-Hasach till Paris, med fullmagt att der öppna en
underhandling. Men regeringen hänvisade honom till generalen och den 4 Juni
1838 tillades en artikel till Tafna traktaten, hvarigenom gränsorna
bestämdes emellan Frankrikes och emirens områden.
Året 1838 förflöt lugnt, utom ett anfall af Achmet mot
Konstantineh, hvilket afslogs af general Negrier; men 1839 uppträdde
Abd-el-Kader fiendtligt emot Fransmännen, vägrade erlägga aftalade
munnförråder, samt inföll på åtskilliga ställen inom Franska
området, men blef återdrifveq.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
