Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bref - Bref rörande Händelserna i Sverige 1788—1794 - De arresterade officerarne vid Finska arméen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var Jägerhorn den forste som satte sin person i
säkerhet. Uti Ryssland blef han likväl foga aktad, liksom alla
de öfriga öfverlöparne, och på den sidan icke heller
employerad, sedan det misslyckade försöket på Savolax
år 1789. När hans namn tillika med de andras var
enligt krigs-kollegii dom på kåken uppspikadt, hade
han den näsvisheten, att uti Bayreutska tidningen låta
införa följande bref, hvilket man för sällsamheten här
får meddela, såsom hörande till denna tidens anekdoter:
»Stormäktigste, Allernådigste Konung!
»Så fullt och fast jag öfvertygad är, att en
adels-»man har hela sitt värde blott af sig sjelf, så måste
»jag likväl tillstå mig räkna for en ära, att lora ett
»namn, som uti flera hundrade års tid är hedervärdt
»och heligt vordet genom ridderliga bedrifter och mot
»fäderneslandet trogna tjenster. Men då Ers Maj:t
aller-»nådigst behagat åt mig allena tillägga en förtjenst
»hvarutinnan mina förfäder äfven délaktige äro, så tar
»jag mig den friheten att E. M. allerunderdånigst
till-»kännagifva, huruledes jag fuller med största nöje
emot-»tager det namn E. M. allernådigst mig nu tillagt
haf-»ver, kallandes det likväl för en pligt att hos £. M.
»allerunderdånigast anhålla, att bemälte namn i nåder
»förändras må, på det ingen må taga mig för en annan.
»Jag heter egentligen Johan Andreas, Fredrik Andrea
»Jägerhorns son, och då jag nu mera ej kan anse mig
»såsom medborgare af ett enda rike, utan af hela
verl-»den, följaktligen ej erkänner annan rätt, än det
ädel-»mod, rättskaffenhet och kärlek för rättvisan föreskrifva,
»och det dessutom vore stridande mot den lydnad en
»son sin fader skyldig är, att stympa sin faders namii
»då han det förer, och dymedelst sig från honom
af-»skilja, isynnerhet, som det namn jag bär mig lika dyrt
»som heligt är, så kan jag iute underlåta, att ännu en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
