- Project Runeberg -  Barnekows mejerikalender / Årgång 1925 /
82-83

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säkerhetsventilens genomloppsöppning - Elektricitet - Accumulatorer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Säkerhetsventilens genomloppsöppning, diam. i mm. vid olika
tryck i atmosf. och Q-m. eldyta.

1 Eldyta
Atmosf. i
ivertryck
Eldyta □ mtr
Atmosf.
Svertryck

□ mtr
5 6
7
8
5 6
7 8

8
31
29
27
35
20
49
45
42
40

10
35
32
30
28
25
55
50
47
44

12
38
35
33
31
30
60
55
52
49

14
41
37
35
33
35
65
60
56
53

16
44
40
38
35
40
69
64
59
56 I

18
47 43
40
37
50
76
, 70
67
63 [

Elektricitet.

Den elektriska spänningen (elektromotoriska kraften)
mätes i volt och kan närmast jämföras med trycket i en
vattenledning. Den avtager i en ledning ju längre avståndet är
från strömkällan. De mest brukliga spänningarna för
belysningsanläggningar äro 65, 110 och 220 volt.

Strömstyrkan mätes i ampere och kan jämföras med den
genom en vattenledning på tidsenheten rinnande
vattenmängden.

Det motstånd, en ledning gör mot den elektriska strömmen,
mätes i ohm.

Den elektriska effekten mätes i voltampere och en lika stor
mängd mekaniskt arbete kallas watt* Watt är således
kraftenheten.

Vid likström är denna kraft lika produkten av volt och
ampere. 1 kilowatt Sr lika 1,000 watt. Det elektriska
arbetet är produkten av kraften och den tid, varunder denna
kraft verkar och mätes i watt-timmar eller kilowatt-timmar.

Under det att vid likström watt alltid är produkten av
volt och ampere, således watt = volt X ampere, är vid
trefasväxelström watt = volt X ampere X 1,73 X eos w.

82

Cos (p är en faktor, som utmärker effekten, och kan för
vanliga fall sättas = 0,8.
Enligt ovanstående blir vid likström

___ volt X ampere

kilowatt =–––-IÖÖÖ-

och vid trefasväxelström

^ . volt X ampere X 1»» X cos <p

kilowatts 1000

I kilowatt = 1,36 Hk. 1 Hk = 736 watt.

Likström kallar man sådan elektrisk ström, som ständigt
går i riktning från den positiva till den negativa polen.

Växelström är sådan ström, vars rörelseriktning ständigt
växlar mellan polerna* d. v. s. den kastas oupphörligt fram
och åter från ena polen till den andra. En sådan växling
av strömriktningen fram och åter kallas en period och
antalet fulla perioder på sekunden kallas strömmens frekvens.

I praxis användes oftast ett periodtal av 50.

Växelström kan vara av flera olika slag.

Enfasväxelströni är en enkel växelström som ändrar
strömriktning en gång fram och åter under en period.

Trefasväxelström åter bestar av tre växelströmmar, vilkas
pulsationer äro förskjutna och omfatta vardera en tredjedel
av en period.

Denna senare form av växelström är i praktiken
allmännast förekommande.

Vid mindre anläggningar med egen dynamo användes i
allmänhet likström.

Accumulatorer.

I motsats till växelström kan likström upplagras eller
magasineras i s. k. accumulatorer, så att man vid behov åter
kan uttaga densamma. Ett antal accumulatorelement eller
celler kopplas efter varandra och bilda då ett batteri. Den
strömmängd, som en accumulator kan upptaga och avgiva, är
beroende på storleken och antalet av plattorna i resp. element.
Dessa strömmängder, uttryckta i ampéretimmar (lika med
ampere gånger antal timmar) representera batteriets
kapacitet.

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:16:27 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/barnekow/1925/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free