Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1922 - Koch, G. H. von: Aktuella barnavårdsfrågor i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
hemmen, som för några år sedan ifrågasattes. Ansträngningarna gå nu
närmast ut på att söka finna samarbete mellan landstingen i landets
skilda delar i syfte att tillgängliga anstaltsplatser bli behörigen
utnyttjade. De olika landstingens skyldighet att anskaffa skyddshemsplatser
har emellertid i lag tydligt föreskrivits, ehuru lagen träder i kraft först
om några år.
Vad beträffar tillsynen av fosterbarnens värd har med rätta anmärkts,
att lagstiftningen undantagit åtskilliga grupper av barn, vilka dock äro
i behov av tillsyn. Denne brist undanröjes i det nya förslaget. Emellertid
har denna viktiga lagstiftning i överraskande stor omfattning blivit
förbisedd av de kommunala myndigheterna, trots att densamma ägt bestånd
sedan år 1902. Sedan fattigvårdskonsulenterna anförtrotts en rådgivande
verksamhet på detta område, är det att förvänta, att en förbättring i detta
avseende skall inträda.
Det största antalet barn, som samhället har under sin omvårdnad,
äro de av fattigvården understödda. År 1915 beräknades antalet
samtliga direkt understödda sådana barn uppgå til nära 32,000. Och tagas
de i hemmen understödda med, uppgår siffran till omkring 100,000. Det
är utan vidare tydligt, att det är av ofantlig betydelse för hela folkets
utveckling, hurudan den vård är, som dessa barn erhålla. En stor
förändring har här inträtt dels genom 1918 års nya fattigvårdslag, dels
genom tillkomsten av fattigvårdsinspektionen. Den nämnda lagen har
uttryckligen förbjudit, att barn över 2 år annat än tillfälligtvis få vårdas
å kommunernas fattigvårdsinrättningar, och ifråga om deras
utackordering och understöd i hemmet ha införts bestämmelser, som avse att
betrygga dem en god vård. Måhända viktigare är att
fattigvårds-konsulenterna ha befogenhet att kontrollera vården av barnen och
påkalla ändringar och förbättringar, där så tarvas. Allt flera äro nu de
kommuner, som rationellt börja ordna barnavården vare sig den sker
genom utackordering eller inrättande av barnhem. Men förvisso återstår
här ett betydande arbete att utföra.
Vid sidan av den offentliga barnavården existerar, särskilt i de större
städerna, en ganska vittutgrenad enskild barnavårdsverksamhet. Att
denna har haft betydande svårigheter att möta under kristiden, är
ganska naturligt. Det har ock framställts förslag om att vissa av dessa
barnavårdsföretag borde erhålla bidrag av staten för uppehållande av
verksamheten. Riksdagen har beslutat, att utredning om denna sak
skall ske, men något förslag föreligger ej ännu i saken.
önskvärdheten av samarbete mellan denna enskilda verksamhet och
den kommunala har av erfaretnheten understrukits. På sina håll har man
2*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
